|
|
Dagens Dreber - en blogg om livsmedel
2009-10-30 12:41
I år fyller den hälsosamma nyckelhålssymbolen 20 år och det kommer självfallet att firas. På måndag deltar vår jordbruksminister i ett födelsedagseminarium för nyckelhålet där symbolens historia, nutid och framtid presenteras och diskuteras.
Nyckelhålet är en välkänd symbol som de flesta av oss svenskar vet vad den står för; lite fett, mycket fiber och även låga halter av salt och socker. Att den är välkänd är nog mycket tack vare ihålligt arbete under många år där Livsmedelsverket, livsmedelsproducenter och handel aktivt deltagit. Vi som producerar livsmedel tycker det är en alldeles utmärkt symbol. Den gör det enklare för konsumenten att göra medvetna val i butikshyllan och den är ett bra verktyg för oss livsmedelsproducenter att ta fram och marknadsföra hälsosammare livsmedel.
Nyttiga symboler finns det gott om. I Europa är dock nyckelhålet en av få som under så många år utprövats och visat sig fungera. Så varför inte låta symbolen gå på export, en möjlighet för både livsmedelsproducenter och semesterfirare – tänk er att på Medelhavssemestern hitta nyckelhålet i butikshyllan. Resan började redan i somras när Norge och Danmark tog symbolen i sin famn!
2009-10-27 09:58
Att skrämmas med att det är farligt med tillsatser i maten har blivit en affärsidé för vissa.
Kicki Theander, VD för Middagsfrid, skriver i ett kundbrev att emulgeringsmedlet E471 misstänks kunna orsaka cancer. Den här tillsatsen finns bl a i många olika brödprodukter.
Kicki Theander skriver på sin blogg http://middagsfrid.blogspot.com/ att hon tror att många tillsatser är farliga. Det står henne fritt att tro detta. Frågan är dock om det är okej att i sin marknadsföring helt frankt påstå att ett flertal av de bröd vi köper har en ingrediens som kan vara cancerframkallande.
För den som tror mer på fakta och kunskap rekommenderar jag att gå in på Livsmedelsverkets webbplats http://www.slv.se där det står att:
"För att en tillsats ska få användas i livsmedel måste den vara godkänd. Tillsatserna godkänns av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd för användning inom hela EU. Tillsatser får inte utgöra någon hälsorisk och ska dessutom vara av värde för konsumenten eller nödvändiga för livsmedlets hantering för att kunna bli godkända".
Och E471 är självfallet en godkänd tillsats.
2009-10-22 16:08
Läs på Aftonbladets hemsida om tillsatser! http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5998575.ab#
Vi på Li tycker såklart det är jätteroligt att debatten äntligen handlar mer om kvalitet – och inte som tidigare enbart om pris. Och livsmedelsföretagen ser över de tillsatser som används, tar bort en del och tar fram alternativ. Flera företag har också upprättat en policy för hur man använder tillsatser. Men det är fortfarande viktigt att komma ihop att det som görs inte är för att tillsatserna är farliga – utan för att konsumenterna inte vill ha dem.
Det finns skäl att upprepa att maten i Sverige aldrig har varit så säker som nu. Och folkhälsan har aldrig varit bättre. Människor lever längre än någonsin i mänsklighetens historia. Det är helt klart att kosten spelar stor roll. Och med det stora utbud av mat som finns idag kan varje konsument hitta det som han/hon vill ha.
2009-10-20 11:38
Kvotering eller inte av kvinnor till styrelser är en fråga som då och då blossar upp. Nu är det dags igen - efter det att tidningarna är fyllda av rapporter om hur bra det fungerar i Norge. Kompetensen har höjts - heter det - i alla fall den formella kompetensen. Vad som däremot inte framgår är om företagen har presterat bättre, dvs om resultaten har blivit bättre. Men det kanske är för tidigt att analysera den frågan…..
Näringsministern uttalar sig klokt i Dagens Industri och säger "Det är inte vår sak utan ägarnas". Och det är helt riktigt. Ägarna utser den styrelse som de bedömer kan medverka till företagets bästa, kanske inte bara högsta möjliga utdelning på kapitalet, utan också högkvalitativa produkter som tas fram på ett miljövänligt sätt etc. Om ägarna finner att verksamheten inte bedrivs på ett schysst sätt så byts naturligtvis styrelsen ut. Det är en sorts marknad som styr, kan man säga. Och marknaden tar inte hänsyn till könet utan till individen.
Men man måste nog ändå titta litet närmare på valberedningarna till styrelserna. Hur ser de ut och var söker de efter blivande styrelseledamöter? Består de av bara män så är det klart att det finns risker för att dessa män väljer någon av sina polare från lumpen som de kanske sedan pluggade med vid någon av högskolorna - eller någon i jaktlaget…. Det där med lumpen tycks vara ett övergående problem eftersom så få kallas in idag - och dessutom kan kvinnor komma med. Jaktlaget verkar svårare. Få kvinnor ger sig ut för att jaga i skogen - även om alltfler tar jägarexamen.
Så det är nog en sorts vänskapsnepotism mellan män som gäller…. Skulle man renodlat gå på kompetens skulle det vara omöjligt att undvika kvinnor.I dagsläget måste man nog säga att det t o m är en prestation i sig - att få ihop en kompetent styrelse utan kvinnor. Den dolda kvoteringen av män måste upphöra. Går man renodlat på kompetens så blir det fler kvinnor. Om de inte tackar nej förstås…...
2009-10-16 08:35
Konkurrenskraften i den europeiska livsmedelsindustrin är temat för en konferens som äger rum under några kalla men vackra höstdagar (15-16 oktober) i Malmö. Det är EU-kommissionen som tillsammans med Jordbruksverket är arrangörer. En rapport från den s k högnivågruppen (High Level Group) har tagits fram. Där finns 30 rekommendationer om hur EU:s livsmedelsindustri kan stärka sin konkurrenskraft. Frihandel är naturligtvis den viktigaste utgångspunkten för konkurrens. Inom EU fungerar detta väl - men vad gäller EU gentemot övriga världen återstår mycket arbete innan vi har frihandel. Och i Europa står i dagsläget Norge, Schweiz och Island utanför vilket i vissa fall komplicerar Sveriges export till dessa länder.
Jordbruksverket har tagit fram flera intressanta sammanställningar inför konferensen. En handlar om Sveriges utlandshandel vad gäller jordbruks- och livsmedelsprodukter. Mer finns att läsa på verkets hemsida: www.sjv.se.
Bland talarna fanns representanter från olika typer av företag. Oatly var ett av dem. De har lyckats förena vetenskaplighet med affärer och exporterar nu havremjölksprodukter till många lälnder. Ett annat exempel var IKEA som finns i över 50 länder och har flera hundra varuhus - och där har de, förutom restaurang, också en särskild matavdelning med livsmedel från Sverige. Där finns pepparkakor, sill, knäckebröd, köttbullar och mycket annat. Och all den mat som IKEA säljer utomlands står för cirka 10 % av den svenska matexporten.
Flera inlägg handlade om betydelsen av att köpa lokalt producerad mat och råvaror. Min egen reaktion för några av dessa är att man lätt glömmer att handel är en förutsättning för välstånd och att vi måste se upp med hur vi agerar. Det visade ju redan ekonomen Ricardo för flera hundra år sedan. Han är pappa till teorin om de komparativa fördelarna.
Lokalmatens charm i all ära, bara man inte glömmer att i större delen av världen saknas köpstark lokalmarknad. För befolkningen i u-länderna är exporten livsviktig. Att vi värnar om frihandeln för dem är A och O. Och maten blir desto godare. Igår smakade vi utsökt choklad gjord i Bromma på sydamerikanska kakaobönor blandad med mjölkpulver från svenska kor. Varje frukost är ett möte med världen, apelsinjuicen från Brasilien, nötter från Asien i flingorna - för att inte tala om kaffet förstås .Frihandel ger mersmak, helt enkelt.
Studiebesök och middag ägde rum på Ängavallen som bedriver ett 100%-igt ekologiskt jordbruk. Där finns också en restaurang där vi intog en välsmakande middag med råvaror från gården. En underbar kväll i lokalmatens tecken. Ombyte förnöjer.
2009-10-14 17:14
I en besk kommentar på Dagens Nyheters ledarsida häromdagen tycker Annika Ström Melin att den svensktillverkade chokladen som har tagits fram till ordförandeskapet har en ”snäll på gränsen till fadd” smak. Hon skriver vidare att det är ”djärvt men kanske inte helt klokt av Sverige att bjuda hela Europa på choklad”. Det handlar om en fin och vackert designad chokladask med 27 bitar – en bit för varje land som också har något i sin smak som påminner om landet. För Sverige är det t ex hjortron. Det svåra var att hitta en smak för England – så det fick bli te.
Chokladasken är mycket uppskattad. Och choklad tillverkad i Sverige är omtyckt också utanför landets gränser. Exporten av livsmedel från Sverige har varit mycket framgångsrik alltsedan Sverige kom med i EU. Även produkter som bygger på råvaror som inte odlas i Sverige finns med i exporten. Det gäller både choklad och kaffe.
Innovation, forskning och utveckling av nya produkter har varit viktigt för exporten av svenska industriprodukter. Det gäller faktiskt också livsmedelsindustrin. Det faktum att många länder tillverkar god choklad kan knappast vara ett skäl för Sverige att avstå från att göra detsamma. Jantelagen är inget för livsmedelsindustrin. Choklad tillverkad i Sverige uppskattas av konsumenter i många länder. Tråkigt att inte Annika Ström Melin gillar den.
2009-10-12 15:00
Just nu besöker jag en av världens största mat- och dryckesmässor i Köln. Food from Sweden, samarbetsorganet mellan Exportrådet, Li och exporterande livsmedelsföretag, är på plats. I samlingsmontern finns en isbar, gjord på äkta stora iskuber, som lockar många besökare vilket i sin tur leder till att företagen får en chans att presentera sig och sina produkter. 16 företag från Sverige är här - några för första gången. Förhoppningen är att kontakter kan knytas som leder till att företagets produkter hamnar på hyllorna i butikskedjor inte bara i Tyskland utan också i andra delar av Europa och världen. Det är en fröjd att vandra i de gigantiska utställningslokalerna där mat från hela världen ställs ut. Här är mat som inte bara smakar fantastiskt utan som är vacker att titta på. Här finns all upptänklig mat och dryck - och besökarantalet väntas uppgå till många tiotusental.
Det känns skönt att slippa vara i Sverige just denna kväll när Matakuten sänder delar av en mycket vinklad intervju med mig själv under rubriken "Du ljuger nåt fruktansvärt" - något som Bert Karlsson säger till mig. Sanningar är väl inte precis Bert Karlssons starka sida efter det att han påstod i Aftonbladet nyligen att "10 000 - tals svenskar dör årligen av mat med tillsatser". Bert Karlsson må vara hur besjälad som helst av vad han gör - men han är i grunden inte ett dugg intresserad av forskning och fakta - utan enbart av uppseendeväckande rubriker……
Anuga är världens mest positiva matupplevelse. Det sjuder av innovation, kreativitet, matglädje, diskussioner, skratt, leenden och glada miner. Man blir glad och känner sig stolt över att vara en del av livsmedelsindustrin i Sverige - vars export fortsätter att öka till glädje för konsumenter världen över.
2009-10-11 14:25
Li-kansliet hade planeringskonferens två dagar under den gångna veckan. När alla medarbetare är samlade brukar vi dels informera varandra litet mer ingående om aktuella frågor, dels prata om vilken inriktning vi ska föreslå styrelsen att vi har på verksamheten under 2010. Dessutom försöker vi höja vår sammantagna kompetens i olika frågor. I år hade vi bjudit in professor Marie-Louise Danielsson-Tham för att ”undervisa” oss i tillsatser. Några på kansliet är specialiserade på tillsatser – men också om man är arbetsrättsjurist på Li behöver man veta något om branschfrågorna och i det här fallet, om tillsatser.
I dagsläget finns cirka 350 tillsatser som är godkända av EU-kommissionen som i sin tur får yttrande från EFSA (European Food Safety Authority) som också samarbetar med JEFCA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives). Men långt ifrån alla tillsatser används. Det måste finnas ett skäl. Det kan t ex handla om längre hållbarhet och mindre svinn genom att tillsätta konserveringsmedel. Livsmedelsföretagen lyssnar till konsumenterna. Sedan i början av 2000-talet vill man ha fler produkter med smalare profil, dvs med mindre fett och socker. Nu vill man ha färre tillsatser och många livsmedelsföretag ser därför över sina tillsatser och tar bort en hel del – inte för att de är farliga utan just för att konsumenterna inte vill ha dem. Marknaden fungerar – och livsmedelsföretagen förändrar och förnyar sig därmed.
2009-10-07 17:17
Några gånger om året träffar vi från Li ledningen för Livsmedelsverket. Vi har naturligtvis många olika kontakter mellan dessa träffar – men vi ser det som en fördel att från båda sidor kunna lyfta frågor där det kan finnas oklarheter eller debattfrågor där vi behöver känna till varandras ståndpunkter.
Vid den senaste träffen, häromdagen, så diskuterade vi möjligheten att sänka temperaturen från 8 grader till 4 grader i butikernas kyldiskar såsom chark- och mejeridiskarna. En sänkning av temperaturen skulle förlänga hållbarheten i produkterna. Till exempel så innebär en grads sänkning att mjölken håller ytterligare en dag. För att klargöra om en sänkning av temperaturen sammantaget är en vinst för miljön behöver kostnaden för energiförbrukningen ställas mot vinsten av minskat svinn m m.
En annan fördel är att livsmedelssäkerheten ökar. Och färre tillsatser som har med konservering att göra skulle behöva användas. Frågan måste också ställas om vilken temperatur som härskar i hushållens kylskåp. Men alla vi som var med på mötet - förutom Livsmedelsverket, bl a företrädare för kött-, charkföretagen, mejerierna, bryggerierna - var positiva till förslaget om sänkta temperaturer i kyldiskarna.
2009-10-05 13:09
Varför är det så vattentäta skott mellan olika sektorer i samhället? Varför är det så få personer som rör sig från politiken och offentlig sektor till näringslivet och vice versa? För att uppmärksamma och påverka detta har utmärkelsen Polstjärnan, ”årets politiker i näringslivet”, instiftats av Almi företagspartner, Styrelseakademin Stockholm och PriceWaterhouseCoopers. Första priset, för ett år sedan, gick det till Jan Nygren, f d vice statsminister m m. I år var det min tur.
Man kan såklart fråga sig om det har någon betydelse – men för egen del så tror jag att det finns enbart ”vinster” med en ökad rörlighet. De som kommer från offentlig sektor är väl insatta i beslutsgångarna inom hela den offentliga sektorn – och de flesta är också extremt kostnadsmedvetna. Det gäller i och för sig inte alltid kommunalpolitiker som historiskt sett alldeles för lättvindigt har höjt skatter istället för att bättre överväga prioriteringar och inse att resurserna inte är oändliga.
Inom Svenskt Näringsliv-familjen är vi några förbundsdirektörer som är direkt hämtade ur offentlig sektor – och nog kan jag tycka att vi har haft ett försprång när det gäller att se politikens möjligheter och begränsningar i frågor som berör näringslivets utveckling.
Rörligheten på den svenska arbetsmarknaden generellt är låg – och rörligheten mellan olika sektorer är om möjligt ännu lägre. Företag och samhälle skulle vinna på att fler människor bytte jobb och inriktning oftare. Det är samtidigt mycket utvecklande och stimulerande för dem som gör det
2009-10-02 17:04
Nu ifrågasätts på många håll om hälsopåståenden är något som konsumenterna kan lita på. Här är en bakgrund till hur livsmedelsföretagen ser på saken.
I Sverige har företagen sedan 90-talet kunnat märka ett livsmedel med det som vi kallar ”hälsopåstående” om produkten efter noggrann vetenskaplig prövning har bedömts gynna hälsan. Prövningen har varit omgärdad av en mängd olika restriktioner. Sedan några år är det beslutat att EFSA (European Food Safety Authority) ska stå för prövningen. Företagen har skickat in förslag till EFSA via kommissionen. Och i veckan har EFSA publicerat cirka 90 utlåtanden som rör drygt 500 inskickade hälsopåståenden om livsmedel och livsmedelskomponenter. EFSA har funnit vetenskapliga belägg för ungefär en tredjedel av påståendena. För övriga två tredjedelar har man inte funnit tillräcklig vetenskaplig grund. Utifrån EFSA:s bedömning kommer sedan kommissionen att besluta om vilka hälsopåståenden som får användas.
Livsmedelsföretagen anser att det är en självklarhet att hälsopåståenden ska granskas omsorgsfullt och vetenskapligt! Det som EFSA nu har publicerat är ett viktigt steg i arbetet med att ta fram en lista över godkända hälsopåståenden. Den listan ska sedan kunna användas av både företag och konsumenter. Utgångspunkten för företagen är alltid att konsumenterna ska kunna lita på märkningen – det gäller såklart även hälsopåståendena.
|
|