|
|
Dagens Dreber - en blogg om livsmedel
2009-09-30 13:20
I anslutning till kost och hälsa talas det – än så länge – mycket sällan om tarmfloran. Visste du att varje människa har minst hundratusen miljarder (14 nollor) bakterier i tarmen. De består av 1000-talet olika bakteriearter som finns på en ytan stor som en tennisplan. Bakterierna samspelar och producerar näringsämnen, t ex olika sorters vitaminer, fettsyror och gaser (som – visar det sig – också kan göra nytta!).
Matvanor, bantningskurer, hälsokost och mediciner påverkar tarmfloran vars roll för det dagliga välbefinnandet inte kan överskattas.
Nu pågår ett tvärvetenskapligt projekt på KI för att kartlägga tarmfloran. Syftet är att utveckla kunskapen om hur livsmedel och livsstil påverkar tarmfloran. Det i sin tur kommer med all säkerhet att bli en hörnsten i det framtida hälsoarbetet.
Det finns ett stort intresse för livsmedelföretagen att följa denna forskning. Livsmedel och läkemedel påverkar tarmfloran. Med mer kunskap finns förutsättningar till produktutveckling och innovation för nya livsmedel – som kan verka i gynnsam riktning för människor med olika typer av tarmflora.
2009-09-28 15:40
Livsmedelsbranschens olika aktörer från ax till dagligvarubutik, träffades under förra veckan på Ölands stora begivenhet – Skördefesten – för att diskutera aktuella frågor med livsmedel i fokus. Det märks att det är en bransch i fokus på många sätt. En bransch som känner av det ökade intresset från media, politiker och den stora breda allmänheten.
En viktig del i livsmedelskedjan står naturligtvis Li:s medlemmar för - Sveriges livsmedelsproducenter. De tillhör en av få förhållandevis stabila industrigrenar som visat på växtkraft under rådande lågkonjunktur.
Livsmedelsindustrins export har tredubblats alltsedan Sveriges EU-inträde. Hur har detta varit möjligt? Fanns det inte en farhåga om att all svenskproducerad mat skulle ersättas av billigare import efter EU-inträdet?
Visst var det så, men svenska livsmedelsproducenter satt inte stillatigande och inväntade dödsdomen. Istället knöt man nävarna ställde sig i startblocken och sprang snabbare än någon kunnat ana.
Innovationsrikedom, produktivitetsförbättringar, tillgång till goda råvaror, förbättrad marknadsföring har samlat visat på svenska producenters konkurrenskraft och EU-inträdet var katalysatorn som satte fart på denna positiva utveckling.
På Öland korades årets uppstickare. Det är ett pris som delas ut till framgångsrika och innovativa livsmedelsföretag för femte året i rad. Utmärkelsen gick i år till Boxholms Mejeri. De är ett gott exempel på en livsmedelsindustri i förändring, ett lyckat exempel bland många som tillsammans förhoppningsvis även skall bidra till Regeringens vision om en fördubblad export till 2020.
Jag ser en stor mängd förändringsbenägna förädlingsföretag som nu tar chansen att utvecklas med hjälp av innovationsatsningar och med inspiration även av tillsatsdebatten. Det väcker hopp om kommande skördetider.
2009-09-28 10:48
Tillsatser - risk och nytta, var titeln på på ett seminarium som KSLA (Kungliga skogs- och lantbruksakademin) arrangerade i förra veckan. Åhörarna fick lära sig vilka kriterierna är för att få använda tillsatser (se livsmedelsverkets hemsida) och om hur hälsoriskbedömningar görs för tillsatser.
Susan M Barlow från EU:s livsmedelsmyndighet EFSA berättade att deras uppgift är att ge råd till kommissionen, utvärdera nya tillsatser, lyfta fram och ha kontroll på om ny forskning kommer fram samt systematiskt fortlöpande utvärdera alla tillsatser. I vissa traditionella livsmedel (som till exempel tyskt öl) är tillsatser inte tillåtna.
I debatten som följde efter EFSA:s anförande ställdes ett antal frågor om hur Sverige skulle kunna få undantag från EU:s regler. Det var en mycket märklig diskussion som visar hur svårt många har att förstå att vi är en del i EU och att det är dags att överge det extremt protektionistiska synsätt som alltjämt präglar många av dem som jobbar med mat eller matkedjan.
Magnus Dafgård berättade om hur Gunnar Dafgård AB har sett över alla sina tillsatser och kraftigt minskat antalet. Utgångspunkt för denna översyn har varit den s k skafferimodellen, dvs de livsmedel som man köper från Dafgård ska innehålla sådant som man själv kan ha i sitt skafferi.
Många andra företag har eller är på väg att förändra sin tillsatspolicy på liknande sätt. Det blåser verkligen förändringens vindar inom livsmedelsindustrin.
I paneldebatten där Sveriges konsumenter, Livsmedelsverket, en journalist och en representant från Jordbruksverket och jag själv deltog framhöll jag från min sida att eftersom konsumenterna vill ha färre tillsatser håller många företag på att se över sin användning. Men skälet är inte att tillsatser är farliga - utan önskemålen från konsumenterna.
I diskussionerna framförde några att debatten om tillsatser hade gått snett - och att det i själva verket är för mycket konsumtion av mättade fetter och socker i kombination med för litet fysisk aktivitet som är den verkliga hälsorisken – inte tillsatserna.
2009-09-24 09:23
Idag torsdag anordnar Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien konferensen, Livsmedelstillsatser - risk och nytta. Jag sitter med i en paneldebatt på eftermiddagen. Deltar gör också bland andra Jan Bertoft från Sveriges Konsumenter. Det lär nog bli en het, men förhoppningsvis upplysande debatt. Återkommer om hur det gick.
2009-09-24 09:20
I tisdags hade Livsmedelsföretagens kommunikationsgrupp möte. Gruppen består av ett tiotal kommunikationschefer från Li:s medlemsföretag och branschförbund.
Till detta möte hade Louise Ungerth från Konsumentföreningen Stockholm inbjudits för att berätta om sina "analyser" av marknadsföring, texter på matförpackningar m m. Det blev en givande genomgång. Inte minst frågan om gränserna för marknadsföring på Internet, med spel och annat, diskuterades flitigt.
De flesta anmälningar som Konsumentföreningen har gjort har inte resulterat i några negativa ålägganden gentemot företagen eller "prickats" av Livsmedelsverket. Men många företag har ändå gjort förändringar utifrån som kan innebära förtydliganden för konsumenterna.
På åtminstone en punkt var det svårt att nå enighet – nämligen hur snabbt man kan ändra på förpackningen utan att orsaka stora ekonomiska kostnader för företagen. Och det är klart – har man gjort något som står i direkt strid mot gällande lagar – då kostar det! Men om det handlar om att bli än tydligare och att tillmötesgå själva kritiken – då måste omställningen få tillåtas ta ett tag.
Förhoppningsvis kommer Konsumentföreningen ha mindre att säga nästa gång vi ses, d v s företagen kommer i än högre grad att ha tänkt efter före. Dessutom kanske Louise Ungerth har fått lite nya perspektiv på frågorna efter att ha hört företagens synpunkter.
2009-09-21 14:03
Det finns verkligen några naggande goda guldkorn i budgetpropositionen. Vi glädjer oss förstås åt regeringens positiva syn på livsmedelsbranschen. Äntligen börjar arbetet med att höja statusen för branschen i stort börjat ge resultat.
Härligt att livsmedelsindustrin nu får ett välförtjänt erkännande. Det är ju närmast unikt att vi, som nu är fallet, dessutom har samsyn om en gemensam vision för staten och branschen om Sverige som det nya Matlandet där målet är att spränga 100-miljardersvallen för export.
Låt mig citera jordbruksminster Eskil Erlandsson "Sverige har unika förutsättningar genom råvarornas höga kvalitet men också genom ett stort kunnande och en stark position när det gäller innovativ och högförädlad mat.”
För att förverkliga Matlandsvisionen är det en fördel med ett aktivt exportfrämjande i kombination med livsmedelindustrins innovationsprogram. I budgetpropositionen finns förutsättningar för goda resultat.
Man kan kanske säg a att att det är lite av skördetid. Så stundar också flera skördefester runt om i vårt land. Jag vil gärna slå ett slag för Ölands skördefest senare i denna vecka. Bland mycket annat kommer ”Årets uppstickare i livsmedelsindustrin” att presenteras. Det är femte gången utnärkelsen delas ut.
2009-09-17 14:08
Forskning är viktig för all utveckling. Men ibland ligger forskning litet väl långt från verkligheten. Några amerikanska forskare har kommit fram till att skatt påläskedrycker skulle starkt reducera konsumtionen. Artikel i Aftonbladet. DN-artikel
Dessutom skulle olika sorters hälsoprogram kunna få skattepengarna – dubbel vinst, alltså, för hälsan, kan man tro. I Sverige hade vi en debatt om detta för några år sedan vilket direkt påverkade läskedrycksindustrin till att ta fram s k smaksatt vatten. Dessa har också ökat sin andel på marknaden av vatten och läsk.
De intressanta frågorna är hur hög ska skatten vara för att människor inte ska köpa läskedrycker? Hur ser alternativen ut, dvs vad dricker man istället – och vad kostar det? Och den viktigaste frågan kanske ändå är – hur mycket nyttigare kommer alternativet att vara? Om en halvliter läsk kostar 12 kronor – avstår jag från den om man lägger på 6, 12 eller 25% skatt (EU tillåter bara att man har tre olika varuskatter så det måste bli något av de tre)? Knappast – om jag nu verkligen vill ha läsk. Vatten kan jag få gratis ur kran så redan där finns ju en positiv skillnad för konsumenten för ett nyttigare alternativ. Men jag kanske tycker att läsk smakar bättre. Hur mycket socker ska det vara i för att beskattas? Hur blir beskattningen i förhållande till alkoholhaltiga drycker?
Livsmedelsindustrin vill bidra till att människor enkelt kan välja hälsosamt. Det görs genom att erbjuda många olika produkter. Varje livsmedel har sitt tillfälle – och några ska drickas/ätas mer sällan. Placeringen i butik spelar stor roll. Kunskap och information är långsiktigt mycket bättre när det gäller att komma till rätta med fetma och övervikt. Fysisk rörelse och motion är avgörande.
Skatteverkets punktskatteenhet betackade sig för mer administration i form av nya skatter redan förra gången debatten fördes. Människor själva måste få bestämma vad, när och hur de vill äta och dricka.
2009-09-14 22:04
Är i Buffalo, NY, USA för att efter många tiotals år återse mina klasskamrater från High School och bor på ett enkelt hotell strax utanför den f d stålstaden. Det är omöjligt att komma till hotellet utan bil - men jag lyckas få tag i en taxi efter middag i underbar solnedgång vid Eriesjön.
Hotellets frukost är en upplevelse - det finns inget annat att äta på och med än engångsartiklar. Här finns små fruktyoughurtar, kalla kokta, skalade ägg, jordnötssmör, ost och "jelly" i olika små förpackningar m m. Mycket bröd att välja på av vilka några är stentunga och mycket kompakta. Muffins och wienerbrödliknande bullar verkar, konstigt nog, inte ha någon större åtgång. Men det kan bero på det som fascinerar allra mest, nämligen maskinen som gör våffelsmet. Man tar en liten plastmugg och trycker på en apparat med färdigblandad smet och häller det i själva våffeljärnet. Hit är det kö. Sedan äts det med "Maple Syrup" (lönnsirap). Förutom äpplen finns ingen färsk frukt.
Själv äter jag en youghurt, dricker kaffe (som är svagt), rostar några skivor bröd och har mjukost och jelly som pålägg (fast inte samtidigt!). Det smakar riktigt gott. Och även om jag saknar frukten så konstaterar jag ändå att ett stort och varierat utbud alltid ger möjlighet att hitta något som är både gott och nyttigt
2009-09-10 12:16
Igår intervjuade Bert Karlsson mig inför TV4:s Matakuten som kör igång igen senare i höst. Matakuten syftar ju till att förbättra den svenska skolmaten.
Jag tvivlar inte på Bert Karlssons engagemang i denna fråga. Problemet är att han - för att skapa intresse kring programmet och sin egen person - kommer med helt grundlösa påhopp på livsmedelsindustrin.
Bert Karlsson har bl a påstått att tillsatser i maten ligger bakom 10 000 svenskars död varje år. Se artikel i Aftonbladet. Jag frågade honom igår varifrån han har fått dessa sensationella uppgifter . Något svar fick jag inte.
Min farhåga är att Matakuten kommer att spä på myten om tillsatsernas farlighet istället för att angripa de verkliga problemen.
2009-09-07 13:04
Idag träffar jag företrädare för bl a EU-kommissionen och Jordbruksdepartementet för att planera en EU- konferens i Malmö den 15-16 oktober med rubriken ”New Trade Opportunities in a Globalised World”.
Livsmedelsindustrin är EU:s största industri (Sveriges fjärde största) och sysselsätter över 4 miljoner människor. Huvudtemat på konferensen är hur de många mindre livsmedelsföretagen inom EU ska kunna utvecklas för att möta den ökande konkurrensen från företag utanför EU samt hur företagen ska kunna möta de ekonomiska, tekniska och regelmässiga förändringar som står för dörren.
Deltagande företag kommer bl a att få:
- Information om nya bilaterala avtal mellan EU och omvärlden,
- Ta del av konkreta exempel från företag
- En uppdatering av EU:s regelverk och instrument;
- Möjlighet att upp problem och diskutera olika frågeställningar med kommissionen och svenska myndigheter.
2009-09-04 15:37
Meny i P1 hade igår ett inslag om tillsatser där Dafgårds vice VD Magnus Dafgård, SIK:s VD Klas Hesselman och journalisten Mats-Eric Nilsson intervjuades. Ett väldigt balanserat och informativt reportage, milsvid från den skrämselkampanj mot tillsatser som bl a Bert Karlsson ägnar sig åt. Lyssna på inslaget här.
2009-09-04 14:49
Den allt intensivare kostdebatten är hemma har nu spridit sig ända ner till Sveriges antipod Nya Zeeland, rapporterar SvD.
I den ansedda tidskriften The Lancet kritiserar två näringsforskare från Nya Zeeland Socialstyrelsens agerande i frågan om vi skall äta mycket eller litet fett. Forskarna menar att de svenska anhängarna av LCHF-kosten med "fettdoktorn" Annika Dahlqvist i spetsen lyckats "influera de svenska myndigheterna på ett sätt som kan skada den svenska folkhälsan och enskilda svenskars hälsa".
Bakgrunden är att Socialstyrelsen kommit fram till att Dahlqvist inte brutit mot "vetenskap och beprövad erfarenhet", i hennes rådgivning till diabetiker. Men Socialstyrelsens GD Lars-Erik Holm anser sig missförstådd. "Det handlade om ett tillsynsärende. Vi tog inte ställning för eller emot hennes kostråd", säger han till SvD.
Men att forskarna saknar full kunskap om de svenska myndigheternas arbete gör inte deras inlägg i debatten mindre intressant, anser jag.
Bl a tycker de båda forskarna att det är ironiskt att fettförespråkarna fått så stort fotfäste i just Sverige. "Landet som varit en av pionjärerna i arbetet med att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och att rehabiltera de sjuka, och som är ett av få länder som kunnat rapportera om minskad övervikt bland barn".
|
|