|
|
Dagens Dreber - en blogg om livsmedel
2010-03-08 16:24
I fredags försökte SVD:s reporter? Henrik Ennart skriva en saklig nyhetsartikel om livsmedelsföretagens GDA-märkning. Det gick väl sådär. Olika åsikter fick med nöd och näppe utrymme i artikeln.
Dagen efter, d v s i lördags, skriver samme Ennart en "Perspektiv"- artikel där han ensidigt tar ställning för den åsikt som förs fram av Jan Bertoft på intresseorganisationen Sveriges konsumenter.
"I Sverige tillåter myndigheterna industrins egen och högst förvirrande GDA-märkning som till råga på allt kan bli standard i hela EU", skriver Henrik Ennart. Jan Bertoft hade inte uttryckt det bättre själv. Läs hela artikeln här.
Hur trovärdig blir Ennart som nyhetsreporter efter detta? Förutom att hans påstående är starkt subjektivt är det vilseledande. GDA är tillåtet inom hela EU, inte bara i Sverige.
SvD:s redaktionsledning borde ta sig en funderare på om Henrik Ennart ska vara nyhetsreporter eller en ledarskribent specialiserad på livsmedel.
2010-03-05 13:03
SvD ägnar två sidor åt den GDA-märkning som alltfler livsmedelproducenter märker sina produkter med. SvD:s Henrik Ennart beskriver GDA-märkningen som en hälsomärkning. Det är fel. GDA är en vägledning som ska göra det lättare för konsumenterna att fatta ett beslut om vad man äter och dricker. GDA ersätter inte "vanlig" innehållsförteckning utan är ett komplement för att göra det enklare för konsumenten att göra medvetna val. I artikeln ges Jan Bertoft från intresseorganisationen Sveriges konsumenter väldigt mycket utrymme (Hade det inte varit bättre att låta Bertoft skriva en debattartikel SvD?). Det var Sveriges konsumenter som i augusti förra året anmälde bl a OLW till Konsumentombudsmannen med anklagelser om vilseledande portionsstorlekar i GDA-märkningen av chips. Vad som märkligt nog inte framgår av ingressen, utan finns gömt i brödtexten, är att livsmedelsverket i förra veckan beslutade att gå OLW:s linje ifråga om portionsstorlekar. Läs vad jag skrivit tidigare om detta ämne.
http://www.li.se/web/Okej_med_GDA-markning_pa_chipspasar.aspx
http://www.li.se/web/Sveriges_konsumenter_pa_krigsstigen_1.aspx
2010-03-01 14:50
Det finns konsumentundersökningar som visar att kvaliteten på maten upplevs som bättre ju närmare råvaran en produkt befinner sig. Den kritik som av och till riktar sig mot livsmedelsföretagen bygger ofta på att maten är processad eller, med ett annat ord, förädlad.
Vad man då inte tänker på är att 69 procent av den framgångsrika matexporten består av just förädlade, eller t o m högförädlade produkter. Det är produkter gjorda på råvaror från den svenska landsbygden som uppskattas av människor runt om i världen. Teknologisk utveckling och kunnande kopplat till framtidsinriktade företag som har satsat på innovativa produkter har varit framgångskoncept.
Det tydligaste exemplet är vodkan, Sveriges mest exporterade livsmedel. Här går det inte att tala om att råvaran gör sig lika bra utan förädling….
Nu satsar Chalmers tekniska högskola på projektet Högt förädlingsvärde hos nya sillprodukter med hälsoeffekter. Fiskeriverket har skjutit till 2,6 miljoner kronor. Projektet väntas kunna utveckla fiskerinäringen för att marknadsföra sill och sillprodukter för konsumtion. Det görs genom att man tar fram fördjupade kunskaper om fiskberedning och produktutveckling med dokumenterade hälsoeffekter.
Det här visar att det inte bara är viktigt med förädlingsutveckling utan också att man måste ta den pågående kritiken med en nypa salt.
2010-02-25 11:33
Livsmedelsverket ingriper inte mot OLW:s GDA-märkning på chipspåsar. (GDA står för Guideline Daily Amount – vilket fritt översatt betyder Riktlinjer för dagligt intag). Det var Sveriges Konsumenter som i augusti förra året anmälde OLW till Konsumentombudsmannen för vilseledande portionsstorlekar i GDA-märkningen av chips.
Ärendet överlämnades till Livsmedelsverket som i sitt yttrande konstaterar att OLW:s portionsmärkning följer den standard som allmänt används inom Europa. Och portionsmärkningen på 25 gram kan inte anses orimlig eller på et avgörande sätt riskera att vilseleda konsumenterna. Dessutom arbetar branschen på europeisk nivå med att vidareutveckla märkningen – bl a ses portionsangivelserna över.
Livsmedelsverket tycker dock rent allmänt att det är olyckligt med GDA-märkning av så kallade energitäta livsmedel som innehåller mycket socker och fett och litet fibrer. Livsmedelsverket anser att det är en fördel om förpackningsstorleken överensstämmer med portionsstorleken eftersom informationen annars kan bli svårtolkad för konsumenten.
GDA har kommit till och utvecklats för att konsumenterna lättare ska hitta och förstå information om vad ett livsmedel innehåller, vad gäller bl a socker, fetter och salt. Det är glädjande att inte utvecklingen av detta initiativ stoppas utan att branschen ges möjlighet ytterligare underlätta för konsumenterna att göra medvetna val.
2010-02-23 16:12
Idag har Svenskt Näringsliv haft ett presseminarium om LO:s krav på kvinnopotter. Vi var flera från olika arbetsgivarorganisationer som tillsammans med Christer Ågren på SN redovisade vår kritiska inställning till kvinnopotter. Min egen inställning, som också framgår av bifogade ”klipp” http://www.vadstarpaspel.se/tv/?video_id=70178&auto=1, är att det måste finnas ekonomiska incitament också för kvinnor att vilja ta på sig mer kvalificerade uppgifter, ansvar m m. Lönesättningen måste göras så nära den som berörs som möjligt. Jämställdhets- eller kvinnopotter riskerar att cementera den könsuppdelade arbetsmarknaden och att skapa inlåsningar. Om företagen i Sverige ska klara konkurrensen med omvärlden krävs att alla talanger tas till vara. Det gäller även kvinnors!
2010-02-18 17:10
I SVT:s Landet Brunsås är programledarna flitiga med att leverera tvärsäkra påståenden om bl a livsmedelsproducenterna. I programserien ges också i det närmaste fritt spelrum åt livsmedelsbranschens mest kände kritiker, Mats-Eric Nilsson.
Livsmedelsföretagen får däremot inte komma till tals annat än i korta telefonintervjuer där programledare Lotta Lundgren lurar de intervjuade genom att spela konsument. Att låta företrädare för företagen bemöta olika påståenden framför kameran med namn och där de, precis som Mats-Eric Nilsson, får veta vem det är som intervjuar dem ingår uppenbarligen inte i programmets affärsidé.
Det är tydligt att ett av syftena med Landet Brunsås är att utmåla livsmedelsindustrin som hemlig och sluten.
I det femte avsnittet säger Lotta Lundgren att "livsmedelstillverkningen idag är en väldigt industrialiserad process där tillverkarna inte har något som helst intresse av att berätta vad som pågår i fabrikerna". Och så visar hon upp ett av Sveriges mest sålda matbröd och påstår att det har väldigt lite med bakning att göra och att det absolut inte är bakat med kärlek som det står på förpackningen. Vilket förakt de visar för de anställda i det aktuella bageriet och för de anställda i livsmedelsindustrin i stort.
Om programledarna hade bemödat sig att gå in på det aktuella brödföretagets hemsida hade de kunnat titta på en filmsnutt som dels är ett exempel på att våra företag visst berättar "vad som pågår i fabrikerna", dels visar på stort engagemang . Se filmsnutten
2010-02-12 15:54
Fackets fula felgrepp
Ett av de mest uppskattade och älskade chokladmärkena i Sverige är Marabou. Vi som var med på 60-talet minns Yvonne Lombards reklam film där hon säger ”Mmmmm Marabou”!
Företaget som äger Marabou heter Kraft Foods ( www.kraftfoodsnordic.com). De har sin tillverkning i Upplands Väsby sedan de i början av 2000-talet lämnade Sundbyberg.
För några år sedan stämde Livsmedelsarbetarförbundet företaget för att de ansåg att man brutit mot anställningsskyddslagen.
Marabou är ett varumärke som har nått framgång även utanför Sverige. I den alltmer ökande livsmedelsexporten ingår också Marabou. Med andra ord så medverkar Kraft Foods med sin tillverkning av Marabou chokladkakor och även andra livsmedel till att många människor har jobb och till en export som gynnar tillväxten i Sverige.
Det är därför både förvånande och bedrövligt att Livs har valt att hela tiden tala om ”Marabou-målet” när parten i målet är företaget. Ännu mer upprörande är det att Sveriges Arbetsmarknadsminister utan anledning själv i en interpellationsdebatt häromdagen talar om den kommande ”Marabou-domen”. Förstår inte fack och regering att kända, omtyckta svenska varumärken ska vårdas – och inte angripas.
2010-02-11 13:17
Den som har följt medierapporteringen och debatten om det s k köttklistret kan få uppfattningen att det redan finns i en massa köttprodukter ute i butikerna. S-parlamentarikerna Åsa Westlund och Anders Ygeman bidrar till förvirringen. I ett debattinlägg i Aftonbladet påstår de att livsmedelsindustrin vilseleder och försöker "lura konsumenterna att köpa hopklistrade bitar av kött i tron att vi köper en fin filé". De undrar också varför inte livsmedelsindustrin tar ansvar i denna fråga.
Vadå luras? Ska livsmedelsföretagen avkrävas ansvar för något som de inte har gjort eller ens kan göra även om de så önskade. "Klistret", som av tillverkaren kallas Fibrimex, är ju inte ens godkänt ännu och finns således inte ute på marknaden. Och även om Fibrimex godkänns är det ju inte säkert att produkten kommer att användas särskilt mycket. Flera livsmedelsföretag, bl a Scan, har tydligt deklarerat att de inte är intresserade.
De båda S-topparna skriver också att de har "arbetat hårt för att tillsatser i maten måste vara till fördel för konsumenterna för att överhuvudtaget få användas". Vilka är det egentligen som vilseleder, frågar jag mig.
I kriterierna för godkännande av tillsatser finns sedan länge kravet att en tillsats, förutom att den inte får innebära någon hälsorisk, ska vara av värde för konsumenten eller nödvändig för livsmedelshantering. Snacka om att slå in en öppen dörr.
Det är visserligen valår, men lite sans och balans kan man väl kräva.
2010-02-04 10:52
Nyss hemkommen efter en dryg veckas semester i sol och värme läser jag i Kristianstadsbladet om att maten granskas som aldrig förr: http://www.kristianstadsbladet.se/article/20100202/KULTUR/702039999/1012. I en överskådlig, väl genomarbetad artikel kan man läsa om nya böcker, filmer och TV-program som alla handlar om mat. Intresset för mat och miljö inspirerar uppenbarligen många till kreativitet. Förr skrev tidningarnas s k matreportrar recept (oftast på torsdagar eftersom handelskedjorna då hade sin reklam för låga priser) och näringslivssidorna skrev om företag som tillverkar mat. Idag har vi fått en helt ny grupp journalister som skriver om mat kopplat till miljö, om processad mat, hur maten framställs, varifrån råvarorna kommer, om tillsatser m m. Läsarna/konsumenterna är nyfikna och blir allt mer medvetna. Men, som artikeln i Kristianstadsbladet framhåller, många blir också oroliga. Och nog kan man med säkerhet påstå att många oroas helt i onödan.
Maten har aldrig varit så säker. Folkhälsan har aldrig varit bättre. Grönsaksätandet slår nya rekord - vi närmar oss Livsmedelsverkets rekommendationer. Livsmedelsföretagen i Sverige blir alltmer öppna och tydliga med hur produktionen går till och vad maten innehåller. Möjligheterna att få mer information och kunskap om maten vi äter är oändliga.
Jag tror att oro hänger ihop med okunskap - trots allt ”vetande”. Dagens konsumenter har inte växt upp med en mamma eller pappa som har haft köket som huvudarbetsplats. Därför känner man inte till att mycket av det som företagen gör idag när det gäller att framställa mat – gjordes tidigare i mindre skala hemma i köket.
2010-01-22 14:23
Prisfixeringen vad gäller mat är helt oslagbar! Jag läser torsdagens Dagens Nyheter – den första helsidesannonsen som möter mig är Hemköp som utlovar ”Sveriges största prissänkning – över 3000 varor med nytt sänkt pris!” Jag bläddrar vidare…och då dyker City Gross annons upp som i grälla färger ger konkreta exempel på sänkta priser. Två sidor senare är det dags för COOP Forum att hojta: ”Storhandla smart hos oss” – och här finns också angivet speciella livsmedel. Mot slutet av tidningens första del hittar jag Lidl ”Vi sänker priset på frukt & grönsaker motsvarande momsen!”
Av dessa annonser att döma är det bara priset som räknas när handeln ska locka kunder. Frågan är om det ser likadant ut hos konsumenterna. Handlar man hos den som är billigast – eller hos den som man bedömer har de bästa produkterna, kvalitativt sett? Den som vill handla parfym springer inte och letar efter den billigaste – här gäller andra kriterier. Varför är skillnaden så stor jämfört med maten?
Det senaste åren har det ju pratats alltmer om matkvalitet, bra råvaror och om smak. Detta har väckt tron att alltfler konsumenter gärna skulle betala lite extra för livsmedel som upplevs just som utsökta! Men vad ska man nu tro?
2010-01-21 13:17
Landet Brunsås som hade premiär i SVT igår var lite småkul att titta på, men inte hade väl programmet så mycket nytt att komma med. Jag tänker bl a på det Mats-Eric Nilsson sa i programmet om livsmedelsindustrin, nämligen att den "introducerar nya rätter för att tjäna pengar".
Vilken nyhet!!! Ursäkta, men jag tror att de flesta av oss inte tycker att det är något konstigt eller upprörande att företag, även företag som tillverkar mat, lanserar nya produkter för att öka försäljningen. Välkommen till marknadsekonomin, Mats-Eric Nilsson.
2010-01-15 09:57
Vågar vi hoppas på mer sans och balans i matdebatten under 10-talet? Läs gärna min artikel i detta ämne i senaste numret av Fri Köpenskap. Artikeln hittar du här.
2010-01-14 12:59
Det har kommit en ny blogg som handlar om socker och sötma. I pressmeddelandet som har skickats ut finns meningen ”Idag konsumerar vi 40 kg socker per år och person” - som om det vore annorlunda idag än igår!
Det är sant att människor idag är överviktiga i långt större utsträckning än på 1930-talet – då Sverige fortfarande var ett fattigt land. Men sedan 30-talet har sockerkonsumtionen per capita varit i stort sett oförändrad. Det stora skillnaden mot förr är att mycket av sådant som tidigare tillverkades i hemmet nu produceras av livsmedelsföretag.
Eftersom sockerkonsumtionen inte har ökat måste ju slutsatsen vara att det inte är sockret ensamt som orsakar fetman. Troligen handlar det om att människor på 30-talet sammantaget hade helt andra matvanor och framför allt att de rörde på sig mer. Men hälsoläget bland invånarna i Sverige var betydligt sämre i de allra flesta avseenden – och medellivslängden många år kortare.
Så man bör ta ”nyheter” av det här slaget med en nypa salt. Det var inte bättre förr.
2010-01-11 18:02
På många håll i Stockholms innerstad har det på senare tid dykt upp nya, mycket små försäljningsställen för fantastiska surdegsbröd. Ett finns ett nära mig, på Kungsholmen, och är så litet att bara tre kunder i taget kan komma in i butiken. Ofta ser man människor stå och köa utanför - och det är nog många förbipasserande som har undrat hur surdegsbröd kan skapa köer. Utbudet är ganska begränsat till sådär fem, sex olika sorter; några är med nötter, några är litet mörkare; några är runda och andra är avlånga. Och man kan bara köpa en hel eller en halv. Priset tycks inte avskräcka – 80 kronor för en hel, 40 för en halv.
Varför har surdeg blivit så populärt just nu? Surdeg är ju i folkmun något negativt - ett uttryck som används om något som är krångligt och/eller som tar lång tid att fixa.
Surdegar har funnits i tusentals år, omnämns i bl a bibeln och tros ursprungligen komma från Egypten. Ett surdegsbröd har jäst långsamt vilket medför att det ger en jämnare blodsockerhalt i kroppen genom att näringen tas upp långsammare. Surdegsbrödet anses helt enkelt ge positiva hälsoeffekter.
Men det främsta skälet till populäriteten tror jag ändå är att det är vansinnigt gott! En skiva surdegsbröd med cheddarost ger en högtidsstund. Och man känner sig mätt och belåten!
2010-01-05 11:42
I årtiondets första nummer av Livsmedelsarbetareförbundets (Livs) tidning uttalar sig Livs andre ordförande om de lagda kraven i avtalsrörelsen. ”Sammantaget kan man nog säga att risken för konflikt blivit ännu mer överhängande i dag än vad den var igår”.
Facken inom industrin har krävt ettårigt avtal med 2,6 procent i lönehöjning. Det ska jämföras med 10,2 procent på tre år som blev resultatet av avtalet 2007. Då ska man komma ihåg att industrin för tre år sedan upplevde en fantastisk högkonjunktur med mycket framgångsrik export. Under 2009 sjönk industriproduktionen med mer än 20 procent. BNP-tillväxten sjönk med 5,1 procent under tredje kvartalet 2009 och prognostiseras till – 4,4 procent för hela 2009. En motsvarande nedgång i ekonomin har inte inträffat sedan andra världskriget.
De som har jobb har fått mer pengar i plånboken genom sänkta skatter, redan beslutade lönehöjningar och lägre boendekostnader i form av lägre räntor på lån. Oroande är att arbetslösheten ökar – och den ökar mest för ungdomar. Högre kostnader för produktionen leder till sämre konkurrenskraft vilket i sin tur leder till mer utslagning – som såklart riskerar att leda till ännu fler arbetslösa. Att innan ens förhandlingarna ordentligt har kommit igång börja prata om konflikt är obegripligt. Det är ingen hemlighet att det finns företag i vissa branscher som inte alls skulle ha något emot att slippa betala lönerna under någon månad eller så. De kostnadsökningar som facken kräver i ett ekonomiskt utsatt läge är detsamma som att totalt strunta i konkurrenskraften för företagen i Sverige och därmed för medarbetarnas framtid.
2009-12-28 13:57
Jul- och nyårshelgerna ger oss chans att njuta av god mat och dryck flera dagar i rad. Kanske blir det avbrott då och då för stärkande promenader eller besök hos FriskisochSvetttis. Själv var jag på ett knökfullt pass på Kungsholmen kl 10 på julaftonsförmiddagen. Där har vi haft samma ledare i 16 år. Det var uteslutande julmusik som spelades – och den inte helt slanke, spänstige ledaren hade tomteluva på sig. Stämningen var i topp och man fick känslan att många som normalt inte går så ofta passade på just denna förmiddag. Bland deltagarna var det flest kvinnor – så kanske hade de tillfälligt rymt hemifrån och låtit övriga familjen ta hand om förberedelserna för julmaten.
Påpassligt nog har Vårdguiden ( www.vardguiden.se), Stockholms läns landstings tidning om vården, ett temanummer om ”Varför blir vi tjocka?” Övervikt räknas som ett folkhälsoproblem men fetma ses som en sjukdom. Ju mer övervikt, desto större risk för sjukdom. Flera artiklar tar upp betydelsen av att röra på sig. Och det behöver inte handla om att byta om och att svettas (även om det nog är det bästa!). Det kan lika gärna handla om att promenera – och att gå ut med hunden även om man inte har någon. Huvudsaken är att man inte sitter still! I dagsläget behöver man också broddar för att inte råka ut för ett annat folkhälsoproblem, nämligen fallskador….. Sveriges vanligaste olycka är en äldre kvinna som faller.
Usch, så präktigt det låter! Jag kommer då att tänka på David Eberhards bok ”I trygghetsnarkomanernas land” där han driver med statens ”överdrivna” omsorg om medborgarna. Boken går litet långt åt andra hållet – men är klart läsvärd.
Med detta sagt vill jag önska alla läsare ett gott nytt år! Njut av välsmakande mat och utsökta drycker under årets mörkaste dagar. Mat ska inte ses som problem utan som upplevelse - och som grunden till att umgås och ha roligt med släkt och vänner.
2009-12-22 10:36
Härmed vill jag framföra en hyllning till Stuart Slorach som fyller 70 år under julveckan. Stuart har doktorerat i farmakologi, har varit adjungerad professor i toxikologi och har ägnat mycket tid åt forskning. Han är en framstående expert på livsmedelssäkerhet och har i många tiotals år arbetat på Livsmedelsverket. Han var den första ordföranden i EFSA (European Food Safety Authority).
För mig är Stuart Slorach en förebild och urtypen för den kunniga medarbetaren i Livsmedelsverket. Utan sådana som Stuart skulle Sverige inte kunna hävda att maten är så säker och så bra.
I kontrast mot Stuart Slorach poppar den ena efter den andra upp och tror att de vet bättre än alla de som har omfattande, specialinriktad utbildning och lång erfarenhet. Nu senast har Mama Mia inlett samarbete med Middagsfrid för att starta en kostrådgivning till gravida kvinnor eftersom de ”inte tycker att Livsmedelsverket är tillräckligt duktiga” Enligt Mama Mias grundare Christina Wahlström är de för fega med att gå ut och berätta om tillsatser. ”Vi vet för litet om babysen tar skada”, säger Christina Wahlström i en intervju i TV 4!
Valet mellan råd från Livsmedelsverkets professionella medarbetare och de glada amatörerna från Middagsfrid och Mama Mia torde tack och lov ändå inte vara så svårt. Forskning, kunskap och beprövad erfarenhet är något att lita på – inte uttalanden som ligger i linje med vad som kan anses ”vara inne”!
2009-12-17 10:38
Jag är nu med om min tredje avtalsrörelse på Livsmedelsföretagen. Det betyder att jag har en del erfarenheter i olika avseenden. En av de märkligaste är att när vi skickar ut ett pressmeddelande från arbetsgivarsidan – så tas det sällan eller aldrig upp av media. Jag har ju såklart funderat mycket på om vi gör något fel. Innehåller de inget nytt? Är de dåligt skrivna? Etc. Men nej – fackens pressmeddelanden är sannerligen inte roligare skrivna.
Igår växlade vi våra avtalskrav med Livsmedelsarbetareförbundet. Och visst har historien upprepat sig. DN, di.se m fl har endast låtit vår motpart komma till tals.
Varför anser media att det är viktigare att informera människor om vad facken tycker? Förutsägbarheten är ju densamma! Jag var förbluffad efter uppgörelsen 2007 där vi var snabba med att skicka ut ett pressmeddelande, uppdatera hemsidan och se till att nyckelreportrar kände till var vi stod. Men nej, det var bara facket som intresserade reportrarna.
En journalists arbete borde utgå från saklighet och opartiskhet, dvs när det gäller förhandlingar mellan två parter bör väl båda parternas ståndpunkter redovisas. I Journalistförbundets yrkesetiska riktlinjer punkt 13 står det:
”Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter”.
Om den ena parten anser att Sveriges ekonomi, när industriproduktionen har sjunkit med 20 % det senaste året, inte tål ökade kostnader – och den andra parten anser att den gör det – så kan man väl ändå låta alla dem som läser tidningar, lyssnar på radio eller ser på TV få veta det?
2009-12-11 10:09
Första avtalsrörelsen med bloggar
Nu kommer bloggarna om avtalsrörelsen! I gårdagens SvD kunde man läsa om att ordföranden i förhandlingsdelegationen på arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) börjar blogga. Det är cirka en miljon arbetstagare som berörs. Lustigt nog tänker inte ordföranden, Ingela Gardner Sundström låta människor kommentera bloggen. En av poängerna med en blogg är väl just den direkta kontakten med dem som läser bloggen.
Vi på Livsmedelsföretagen har sammanställt våra krav som överlämnas till Livsmedelsarbetareförbundet den 16 december. Facken inom industrin överlämnade sin plattform redan i oktober. Det var där kravet om 2, 6 % höjning av lönerna framställdes, att avtalstiden ska vara ett år samt en mängd andra förslag till kostnadskrävande förändringar…..
Li omfattas av industriavtalet – vars viktigaste innehåll handlar om att inte lönehöjningarna blir högre än att de ”ryms” inom ramen för vad samhällsekonomin tål. Den formuleringen kom till efter närmare 30 år av lönehöjningar och inflation som inte gav medarbetarna några som helst reallöneökningar. Vid förra tillfället, 2007, var överenskommelsen 10,2 % på tre år. Då gick industrin strålande. I dagsläget har stora delar av den tunga industrin tappat mer än 20 % av sin produktion under senaste året. Många producenter även inom Livsmedelsföretagen är hårt pressade av ett högt kostnadsläge, inte minst inom bagerisektorn. Man behöver inte vara Einstein för att räkna ut att det inte finns några rimliga proportioner mellan överenskommelsen 2007 och fackens gemensamma krav nu. Läs gärna mer om avtalsrörelsen på www.vadstarpaspel.se
2009-12-09 10:19
Regeringen beslutade i somras (2009-06-25) att Sverige ska ha en ”uppmärksamhetsvecka” under 2010. Det som ska uppmärksammas är goda matvanor, fysisk aktivitet och deltagande i hälsosamma aktiviteter. Uppdraget att ”arrangera” veckan har gått till Statens folkhälsoinstitut (www.fhi.se) som nu har beslutat att den ska infalla 19 – 25 april. Och det kan ju passa bra utifrån att snön kan vara borta så det går lätt att jogga i naturen. Och påsken är över så risken att frossa i alltför mycket av den goda maten i Sverige är inte överhängande.
Regeringen satsar 1,6 miljoner kr för arbetet med uppdraget och anger att pengarna ska användas för information riktad till allmänheten m m. Aktiviteterna ska sedan redovisas – och då ska det framgå vilka aktiviteter som varit riktade särskilt till barn och unga respektive äldre.
I uppdraget betonas att ”Goda matvanor i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa.”
Statens folkhälsoinstitut har nu kallat till ett möte i nästa vecka. Inbjudna är bl a vi, Livsmedelsföretagen, SDH (Svensk Dagligvaruhandel) och SHR (Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare).
Det är bra att regeringen tar detta initiativ och det är självklart att livsmedelsföretagen gärna medverkar på olika sätt till att få en mer hälsosam befolkning. Men det handlar inte enbart om hälsa – utan om välbefinnande. Och en uppmärksamhetsvecka räcker inte långt. Låt oss använda varje vecka till att äta bra och röra på oss!
2009-12-04 15:59
Idag har det blivit mer än sex timmar på tåget – fram och tillbaka till Jordbruksverket i Jönköping. Vi som är med i det s k Insynsrådet ses cirka fyra gånger om året för att få lägesrapporter om verksamheten och gå igenom aktuella frågor m m. Insynsråd är istället för ”styrelser” som man hade tidigare. Men när det gäller ”vanliga” statliga myndigheter spelar det ingen roll vad de kallas – det är ändå regeringen som styr!
På dagordningen fanns såklart en rapport om hur grisarna mår i Sverige. Och den bild som har uppstått i media till följd av foton m m som visats från svingårdar i Sörmland är inget som man känner igen från Jordbruksverkets sida. Inte heller gör kontrollmyndigheterna det. Efter möte i måndags med bl a jordbruksministern har man nu beslutat införa en djurskyddsdeklaration. Veterinärerna som regelbundet är ute på gårdarna för hälsogenomgångar får en skyldighet att ha uppsikt över djurskyddet och signera en djurskyddsdeklaration i samband med läkemedelsbehandlingar.
Samtidigt som grisarnas välmående diskuteras publicerar Livsmedelsverket en undersökning som visar att 9 av 10 svenskar anser att maten är mycket eller ganska säker. Och det stämmer med undersökningar som vi har gjort här på Li. Och andelen människor som känner sig trygga med maten växer, visar undersökningen. Permalänk |
|  |  Publicerat av Agneta
2009-12-01 14:47
Öppenheten hos livsmedelsföretagen i Sverige har ökat väsentligt. Förutom hemsidor har alltfler företag numera också bloggar. Några av dem vill jag gärna passa på att nämna här:
http://www.lantmannen.se/Blogg/Alla-bloggare/
http://mjolkpolitik.svenskmjolk.se/
http://www.brodbloggen.se/
Senast ut att börja blogga är Scan.
Bloggandet kan ses som ett led i att livsmedelsföretagen kan och vill bli mer öppna. Och det är såklart bra - transparens och öppenhet är en fråga om respekt för konsumenterna. Det måste vara fullt möjligt och så enkelt som det någonsin går att veta vad man stoppar i sig. Och att kunna göra medvetna val.
Utan kunskap vet vi inte hur vi ska agera. Och just detta med kunskap tas upp i en krönika i senaste numret av Fri Köpenskap som är skriven av kemisten Christina Mattsson. Hon menar tillsatsdebatten har tappat sans och förnuft och att det i sin tur beror på att debattörerna har ”bristande kemiska kunskaper”. ”Kemi som är livet självt, allt som finns i universum och på jorden består av kemiska ämnen, oavsett om det är naturen eller fabriken som framställt dem”. Christina Mattsson skriver också att ”…samhället förstår inte att en specifik molekyl är en molekyl oavsett om den är naturlig eller inte”.
Nationalencyklopedin delar ut kunskapspriset en gång om året. Kunskapspriset ska främja dem som i Sverige på ett nytt, annorlunda eller lustfyllt sätt lyckas stimulera andra att söka kunskap. Årets pris gick till journalisten, tillsatsdebattören m m Mats-Eric Nilsson.
2009-11-27 17:10
Arla i Kallhäll strax utanför Stockholm fick besök häromdagen av alla oss som jobbar på Li-kansliet. De utsökt förädlade livsmedlen, som alla har mjölken som bas, är alltså ”närproducerade” för oss storstadsbor – även om själva mjölken kommer från gårdar runt om i landet.
Arla är ett av Li:s största medlemsföretag och har cirka 18 000 anställda i olika delar av världen. Arla är det näst största mejeriföretaget i Europa och är marknadsledande på mjölk i England. Sverige är den näst största marknaden.
Vid mejeriet i Kallhäll finns cirka 600 medarbetare på årsbasis. Varje dag kommer det in 700 000 – 800 000 liter mjölk. Rekordet ligger på drygt en miljon liter – en hisnande siffra. Driftskostnaden per år är närmare en halv miljard.
De viktiga ledorden för Arla Kallhäll är organisation/ledarskap, kostnadseffektivitet, leveranssäkerhet, undvika produktförluster samt linjeeffektivitet.
Arla Kallhäll är en högteknologisk anläggning med kompetenta medarbetare – och med framtidsvisioner. Utvecklingsmöjligheterna vad gäller livsmedel från mjölk tycks vara enorma. Två gånger om året besöker hela Li-kansliet ett livsmedelsföretag för att ta del av miljön och lära mer om hur livsmedel tillverkas. Och det finns en fascination i att 2010-talets livsmedelsindustri, som bygger på bra råvaror – framställer delikata produkter genom en avancerad teknologi där man aldrig ser själva råvaran. Detta i sin tur blir en garanti för säkerheten. Den mat vi äter i Sverige idag har aldrig varit säkrare.
2009-11-24 09:08
Livsmedelsföretagens motsvarigheter i EU-länderna samlades i förra veckan i Madrid för att lyssna till vad Spanien, som nytt ordförandeland den 1 januari 2010, kommer att ha på agendan för livsmedelsfrågorna. Spanien kommer att arbeta tillsammans med de två kommande ordförandeländerna Belgien (andra halvåret 2010) och Ungern (första halvåret 2011). Ordförandeskapets ledord är Solidarity, Responsibililty, Joint actions.
Presentationen gjordes i två delar; den ena handlade om frihandel och den andra om mer specifika branschfrågor.
Rosario Rubio, Deputy Director Agrifood External Trade vid Ministriy of Industry, Tourism and Trade inledde med att ambitionen är “More trade opportunities with fewer barriers” och berättade sedan om vilka marknader i världen man vill prioritera. Dit hör t ex Centralamerika och länder som Peru, Colombia och Ecuador men också Mercosur som består av Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela (sedan 2006) och är en (i praktiken ofullständig) tullunion. Förhandlingar pågår sedan hösten 1999 om att sluta ett frihandelsavtal med EU, men dessa förhandlingar stannade av under 2004 och har ännu inte slutförts. Litet mer om Spaniens ordförandeskap finns i bifogade tidningsartikel: http://en.mercopress.com/2009/06/08/spain-committed-to-resumption-of-eumercosur-free-trade-talks
Rosario Rubio fick frågan om vad närodlat och närproducerat betyder för handeln. Hennes snabba svar var att om man börjar prata om sådant så måste det betraktas som ”a real mistake”! Hela hennes inlägg om handel var helt klockrent!
På branschsidan finns Novel foods regulation högt på agendan liksom direktiv om ”Dietetic foods”. Saltinitiativet nämndes också. Det berättades att 65 % av spanjorerna över 65 år äter blodsänkande mediciner – denna siffra skulle kunna reduceras om befolkningens saltintag minskar, fick vi veta.
Från det svenska ordförandeskapet skulle man ärva ett zoonosmöte. Och spaniorerna vill också förstärka representationen i codexsammanhang samt ha mer samarbete med EFSA som man ansåg inte alltid var tillräckligt vetenskaplig.
I juni 2010 hålls i Madrid en högnivåkonferens om nutrition och en strategi mot övervikt och fetma (obesity).
De kontroversiella frågorna bedömer man vara kloning, nanoteknologi och livsmedel från tredje land.
Det samlade intrycket är att Spanien har förberett sig väl och har alla förutsättningar att lyckas med sitt ordförandeskap. Sedan återstår att se om det betyder något direkt för livsmedelsindustrin att EU har fått en permanent ordförande och utrikestaleskvinna.
2009-11-20 09:00
Studiebesök på spansk skinkfabrik i all ära – men tanken att sitta i en buss i närmare tre timmar var inte precis något som lockade en solig varm dag i november – långt från det Stockholmsruggiga vädret.. Men det visade sig vara värt tiden det tog att komma dit. Och under de 25 milen kunde vi njuta av ett landskap som tidvis var slätt och karigt och såg ut som från en vildavästernfilm. Men när bergen närmade sig blev det plötsligt som hämtat ur Ernest Hemingways ”Klockan klämtar för dig”. Och enligt vår spanske värd Horacio Gonzalez Aleman var det mycket riktigt här som romanen utspelas.
Vi var på väg till ”de kalla fälten”, Campofrios anläggning i Burgos, 900 meter över havet, norr om Madrid.
Här tilllverkas torkade skinkor och andra former av processade skinkor och korv. Korvarna framställs på andra sätt än de jag för egen del kände till – genom torkning. Ingen rökning av skinkor eller korvar förekommer här.
Det var en imponerande anläggning. Tillverkningen av serranoskinkor innebär att varje dag kommer 6000 skinkor in som saltas (mindre än 0,5 % nitrit i saltet, uppgavs det) i cirka en vecka, beroende på vikt och fettlager. Sedan sköljs de i vatten och hängs upp i olika temperaturer, beroende på var i processen de befinner sig. Sammantaget hänger de under ett år – innan de sedan kan njutas av konsumenter över hela världen. Skinkorna kommer huvudsakligen från ett slakteri i Burgos. Fabriken sysselsätter närmare 800 personer och man arbetar i tvåskift.
Under processen förlorar skinkan 35 % av sin ursprungsvikt. Allra sist finns ett manuellt moment som innebär att varje skinka testas för hand med en sticka som ”luktas av” för att skinkan ska bli slutligt godkänd för konsumenten. Som produktionschefen uttryckte det: ”Här förenas hög teknologi med gammal tradition”..
Torkning är en urgammal metod som gör att skinkan smakar gott och har lång hållbarhet. Men utan den avancerade data teknikens möjligheter att följa varje skinkas väg från grisen till matbordet skulle säkerhet inte kunna garanteras. Så det är i sanning en framgångssaga att förena högteknologi med tradition.
2009-11-18 15:43
Tapas, paella, oliver, Rioja och annan god mat och dryck är vad man förknippar med Spanien – ordförandelandet i EU efter Sverige. I dagarna har Li:s spanska motsvarighet, FIAB, bjudit in de 26 kollegorna för att höra regeringsrepresentanter berätta vad som finns på den spanska dagordningen vad gäller livsmedel.
Samtidigt har vi ett av våra vanlig möten med vår europeiska organisation, CIAA, The European Food and Drink Industry Association. Ordförande i CIAA är för närvarande just från Spanien, Mr Jesús Serafin Pérez. Och vi kommer att fortsätta diskutera hur information om mat bäst kan utformas för konsumenterna. Det handlar bl a om näringsinformation och hälsopåståenden. Också marknadsföring gentemot barn är en fråga som kommer upp. Där har världshälsoorganisationen, WHO, synpunkter. I just den frågan har Sverige mer långtgående regler än de flesta andra länder. Många företag har dessutom egna långtgående regler om reklam som riktar sig till barn.
Livsmedelsindustrin är EU:s största industri. Den skapar välbefinnande och upplevelser för konsumenterna och står för miljontals arbetstillfällen. Det är en dynamisk industri som fortlöpande utvecklas utifrån mer forskning och kunskap om nutrition och matens betydelse för hälsan m m. Utgångspunkten är att konsumenterna ska kunna göra medvetna val och veta att maten är säker.
2009-11-15 15:44
Det finns många sätt att beskatta mat på. Det fick jag klart för mig när de nordiska branschorganisationerna möttes i Oslo. Vår danske kollega berättade om skatterna i Danmark: Man har en ölavgift på 2,53 kr (danska kronor) per liter och man har en avgift på mineralvatten på 1,14 kr per liter inkl moms. Med mineralvatten menas här vatten med bubblor i och läskedrycker. I Danmark finns också en choklad- och sockeravgift där en höjning väntas så att det i början av 2010 blir 17,75 kronor per kilo.
Vidare planeras att införa en avgift på mättat fett som i lagförslaget är satt till 25 kronor per kilo. Den är en del i ett större skattepaket där en inkomstskattesänkning med 6 % är tänkt att finansieras med just fettskatten. Enligt Li:s danska motsvarighet kan man inte betrakta den här nya skatten som en hälsoskatt – något som politikerna vill få det till. Det är en ren fiskal åtgärd. Vad det kommer att leda till är en kraftigt ökad gränshandel – både i Sverige och i Tyskland.
Att införa en mängd olika punktskatter på sådant som ingår i maten, och dessutom ha en moms på maten med 25 %, kommer troligen att befästa Danmarks framträdande position i Europa vad gäller höga matpriser. Matbutikerna i södra Sverige kommer säkert att märka av det och kunna glädjas. Om sedan danskarna kommer att bli smalare och leva längre – det återstår att se.
2009-11-12 13:43
De nordiska motsvarigheterna till Li har möte i två dagar i Oslo. Vi möts cirka en gång om året, diskuterar gemensamma frågor och berättar om hur debatten kring livsmedel ser ut i respektive land. Förra gången vi sågs så var det t ex prisdiskussioner som präglade den danska debatten. I Finland är alla, även mejerierna och Finlands motsvarighet till Livsmedelsverket positiva till GDA (guideline daily amount, www.gdainfo.se). Jag rapporterade om den svenska tillsatsdebatten.
De gemensamma frågorna kretsar kring hur CIAA (the European Food and Drink Association), dvs Li:s motsvarighet på EU-nivå (www.ciaa.be) driver och förhåller sig till aktuella frågor. Just nu förväntas jag själv veta lite mer om en del av frågorna eftersom Sverige är ordförandeland. Norge, som ju (ännu?) inte är med i EU deltar i CIAA:s möten på observationsplats. För närvarande representeras de nordiska länderna i CIAA:s styrelse av Mogens Granborg som har en förankring i sockerindustrin. Mötena är givande - inte bara utifrån att vi utbyter viktiga erfarenheter - vi har också mycket trevligt.
2009-11-09 09:28
Tidningen the Economist är känd för att väl beskriva det ekonomiska läget på olika håll i världen - och samtidigt ha kulturinslag, bokrecensioner m m. I förra veckans nummer fanns ett femtal intressanta artiklar för oss som jobbar med mat (förutom en fantastisk recension av Stieg Larssons böcker: ”The Millennium Trilogy” anses vara ”a masterpiece of its genre”).
En artikel handlar om världens största livsmedelsproducent, Nestlé. Här beskrivs Nestlés nya strategi som bl a innebär att företaget avser att arbeta närmare hälsomyndigheter för att lansera sundhet (wellness) som ett begrepp.
En annan artikel handlar om hälsopåståenden som rör fettsyran Omega-3. The Economist försöker förklara alla komplexa frågor kring att märka produkterna med det. Utan att gå in på dessa extremt komplicerade fakta kan man ändå dra slutsatsen att allt som har att göra med hälsa blir allt viktigare för livsmedelsföretagen. Mycket forskning världen över ägnas nu åt att se hur maten vi äter inte bara ger oss näring – utan också hur den kan medverka till att förebygga sjukdomar. ”Wellness” och ”health” intar centrala delar i företagens verksamheter. Men vi får inte glömma att mat handlar också om välbefinnande. Det betyder att livsmedel som inte direkt påverkar hälsan positivt kan medverka till välbefinnande. Och gränsen mellan välbefinnande och hälsa är inte helt tydlig. Jag tror att vi kommer att se en enorm utveckling inom ”mat som gynnar hälsan”-området. Och det kommer säkert många produkter som ligger på gränslinjen mellan det vi kallar mat och det som är läkemedel. Hälsa och välbefinnande hör ihop!
2009-11-04 13:31
Idag, onsdag, har vi varit på möte i Jordbruksdepartementet för att diskutera och lyssna till hur vi alla kan bidra till att göra Sverige till ett berömt och omtalat matland. Egentligen låter det bättre på engelska ”The Country of Culinary Food” – eller hur det nu allra bäst översätts. Tanken med matlandet är både att locka hit fler turister och att öka exporten av mat från Sverige. Målet för exporten är att vi 2020 ska exportera för 100 miljarder kronor – år 2008 exporterade vi för 47,5 miljarder. Så det borde verkligen inte vara en omöjlighet. För närvarande är det bara livsmedel och läkemedel inom industrivaruproduktionen som ökar i exporten.
Men det gäller att vi har nya förädlade och lockande produkter att exportera – och att vi investerar i forskning och utveckling på matområdet. Inom EU:s s k landsbygdsprogram i Sverige satsas det också på att stödja och uppmuntra mindre företag, spridda i hela landet, till att börja tänka i exportbanor. De kan tyckas små i dagsläget – men alla stora företag har ju faktiskt börjat som små! Ser vi tillbaka till tiden innan Sverige gick med i EU så var det inte många som trodde att just Sverige skulle kunna bli ett framgångsrikt exportland vad gäller mat. Därför är det rätt att låta ”hundra blommor blomma” – och att fortsätta satsa på ett vinnande koncept! Vår mest framgångsrika exportvara inom livsmedelsområdet utgörs av förädlat svenskt vete – den kan följas av många liknande. Satsningen på ”Matlandet” medverkar till att ge möjligheterna!
2009-10-30 12:41
I år fyller den hälsosamma nyckelhålssymbolen 20 år och det kommer självfallet att firas. På måndag deltar vår jordbruksminister i ett födelsedagseminarium för nyckelhålet där symbolens historia, nutid och framtid presenteras och diskuteras.
Nyckelhålet är en välkänd symbol som de flesta av oss svenskar vet vad den står för; lite fett, mycket fiber och även låga halter av salt och socker. Att den är välkänd är nog mycket tack vare ihålligt arbete under många år där Livsmedelsverket, livsmedelsproducenter och handel aktivt deltagit. Vi som producerar livsmedel tycker det är en alldeles utmärkt symbol. Den gör det enklare för konsumenten att göra medvetna val i butikshyllan och den är ett bra verktyg för oss livsmedelsproducenter att ta fram och marknadsföra hälsosammare livsmedel.
Nyttiga symboler finns det gott om. I Europa är dock nyckelhålet en av få som under så många år utprövats och visat sig fungera. Så varför inte låta symbolen gå på export, en möjlighet för både livsmedelsproducenter och semesterfirare – tänk er att på Medelhavssemestern hitta nyckelhålet i butikshyllan. Resan började redan i somras när Norge och Danmark tog symbolen i sin famn!
2009-10-27 09:58
Att skrämmas med att det är farligt med tillsatser i maten har blivit en affärsidé för vissa.
Kicki Theander, VD för Middagsfrid, skriver i ett kundbrev att emulgeringsmedlet E471 misstänks kunna orsaka cancer. Den här tillsatsen finns bl a i många olika brödprodukter.
Kicki Theander skriver på sin blogg http://middagsfrid.blogspot.com/ att hon tror att många tillsatser är farliga. Det står henne fritt att tro detta. Frågan är dock om det är okej att i sin marknadsföring helt frankt påstå att ett flertal av de bröd vi köper har en ingrediens som kan vara cancerframkallande.
För den som tror mer på fakta och kunskap rekommenderar jag att gå in på Livsmedelsverkets webbplats http://www.slv.se där det står att:
"För att en tillsats ska få användas i livsmedel måste den vara godkänd. Tillsatserna godkänns av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd för användning inom hela EU. Tillsatser får inte utgöra någon hälsorisk och ska dessutom vara av värde för konsumenten eller nödvändiga för livsmedlets hantering för att kunna bli godkända".
Och E471 är självfallet en godkänd tillsats.
2009-10-22 16:08
Läs på Aftonbladets hemsida om tillsatser! http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5998575.ab#
Vi på Li tycker såklart det är jätteroligt att debatten äntligen handlar mer om kvalitet – och inte som tidigare enbart om pris. Och livsmedelsföretagen ser över de tillsatser som används, tar bort en del och tar fram alternativ. Flera företag har också upprättat en policy för hur man använder tillsatser. Men det är fortfarande viktigt att komma ihop att det som görs inte är för att tillsatserna är farliga – utan för att konsumenterna inte vill ha dem.
Det finns skäl att upprepa att maten i Sverige aldrig har varit så säker som nu. Och folkhälsan har aldrig varit bättre. Människor lever längre än någonsin i mänsklighetens historia. Det är helt klart att kosten spelar stor roll. Och med det stora utbud av mat som finns idag kan varje konsument hitta det som han/hon vill ha.
2009-10-20 11:38
Kvotering eller inte av kvinnor till styrelser är en fråga som då och då blossar upp. Nu är det dags igen - efter det att tidningarna är fyllda av rapporter om hur bra det fungerar i Norge. Kompetensen har höjts - heter det - i alla fall den formella kompetensen. Vad som däremot inte framgår är om företagen har presterat bättre, dvs om resultaten har blivit bättre. Men det kanske är för tidigt att analysera den frågan…..
Näringsministern uttalar sig klokt i Dagens Industri och säger "Det är inte vår sak utan ägarnas". Och det är helt riktigt. Ägarna utser den styrelse som de bedömer kan medverka till företagets bästa, kanske inte bara högsta möjliga utdelning på kapitalet, utan också högkvalitativa produkter som tas fram på ett miljövänligt sätt etc. Om ägarna finner att verksamheten inte bedrivs på ett schysst sätt så byts naturligtvis styrelsen ut. Det är en sorts marknad som styr, kan man säga. Och marknaden tar inte hänsyn till könet utan till individen.
Men man måste nog ändå titta litet närmare på valberedningarna till styrelserna. Hur ser de ut och var söker de efter blivande styrelseledamöter? Består de av bara män så är det klart att det finns risker för att dessa män väljer någon av sina polare från lumpen som de kanske sedan pluggade med vid någon av högskolorna - eller någon i jaktlaget…. Det där med lumpen tycks vara ett övergående problem eftersom så få kallas in idag - och dessutom kan kvinnor komma med. Jaktlaget verkar svårare. Få kvinnor ger sig ut för att jaga i skogen - även om alltfler tar jägarexamen.
Så det är nog en sorts vänskapsnepotism mellan män som gäller…. Skulle man renodlat gå på kompetens skulle det vara omöjligt att undvika kvinnor.I dagsläget måste man nog säga att det t o m är en prestation i sig - att få ihop en kompetent styrelse utan kvinnor. Den dolda kvoteringen av män måste upphöra. Går man renodlat på kompetens så blir det fler kvinnor. Om de inte tackar nej förstås…...
2009-10-16 08:35
Konkurrenskraften i den europeiska livsmedelsindustrin är temat för en konferens som äger rum under några kalla men vackra höstdagar (15-16 oktober) i Malmö. Det är EU-kommissionen som tillsammans med Jordbruksverket är arrangörer. En rapport från den s k högnivågruppen (High Level Group) har tagits fram. Där finns 30 rekommendationer om hur EU:s livsmedelsindustri kan stärka sin konkurrenskraft. Frihandel är naturligtvis den viktigaste utgångspunkten för konkurrens. Inom EU fungerar detta väl - men vad gäller EU gentemot övriga världen återstår mycket arbete innan vi har frihandel. Och i Europa står i dagsläget Norge, Schweiz och Island utanför vilket i vissa fall komplicerar Sveriges export till dessa länder.
Jordbruksverket har tagit fram flera intressanta sammanställningar inför konferensen. En handlar om Sveriges utlandshandel vad gäller jordbruks- och livsmedelsprodukter. Mer finns att läsa på verkets hemsida: www.sjv.se.
Bland talarna fanns representanter från olika typer av företag. Oatly var ett av dem. De har lyckats förena vetenskaplighet med affärer och exporterar nu havremjölksprodukter till många lälnder. Ett annat exempel var IKEA som finns i över 50 länder och har flera hundra varuhus - och där har de, förutom restaurang, också en särskild matavdelning med livsmedel från Sverige. Där finns pepparkakor, sill, knäckebröd, köttbullar och mycket annat. Och all den mat som IKEA säljer utomlands står för cirka 10 % av den svenska matexporten.
Flera inlägg handlade om betydelsen av att köpa lokalt producerad mat och råvaror. Min egen reaktion för några av dessa är att man lätt glömmer att handel är en förutsättning för välstånd och att vi måste se upp med hur vi agerar. Det visade ju redan ekonomen Ricardo för flera hundra år sedan. Han är pappa till teorin om de komparativa fördelarna.
Lokalmatens charm i all ära, bara man inte glömmer att i större delen av världen saknas köpstark lokalmarknad. För befolkningen i u-länderna är exporten livsviktig. Att vi värnar om frihandeln för dem är A och O. Och maten blir desto godare. Igår smakade vi utsökt choklad gjord i Bromma på sydamerikanska kakaobönor blandad med mjölkpulver från svenska kor. Varje frukost är ett möte med världen, apelsinjuicen från Brasilien, nötter från Asien i flingorna - för att inte tala om kaffet förstås .Frihandel ger mersmak, helt enkelt.
Studiebesök och middag ägde rum på Ängavallen som bedriver ett 100%-igt ekologiskt jordbruk. Där finns också en restaurang där vi intog en välsmakande middag med råvaror från gården. En underbar kväll i lokalmatens tecken. Ombyte förnöjer.
2009-10-14 17:14
I en besk kommentar på Dagens Nyheters ledarsida häromdagen tycker Annika Ström Melin att den svensktillverkade chokladen som har tagits fram till ordförandeskapet har en ”snäll på gränsen till fadd” smak. Hon skriver vidare att det är ”djärvt men kanske inte helt klokt av Sverige att bjuda hela Europa på choklad”. Det handlar om en fin och vackert designad chokladask med 27 bitar – en bit för varje land som också har något i sin smak som påminner om landet. För Sverige är det t ex hjortron. Det svåra var att hitta en smak för England – så det fick bli te.
Chokladasken är mycket uppskattad. Och choklad tillverkad i Sverige är omtyckt också utanför landets gränser. Exporten av livsmedel från Sverige har varit mycket framgångsrik alltsedan Sverige kom med i EU. Även produkter som bygger på råvaror som inte odlas i Sverige finns med i exporten. Det gäller både choklad och kaffe.
Innovation, forskning och utveckling av nya produkter har varit viktigt för exporten av svenska industriprodukter. Det gäller faktiskt också livsmedelsindustrin. Det faktum att många länder tillverkar god choklad kan knappast vara ett skäl för Sverige att avstå från att göra detsamma. Jantelagen är inget för livsmedelsindustrin. Choklad tillverkad i Sverige uppskattas av konsumenter i många länder. Tråkigt att inte Annika Ström Melin gillar den.
2009-10-12 15:00
Just nu besöker jag en av världens största mat- och dryckesmässor i Köln. Food from Sweden, samarbetsorganet mellan Exportrådet, Li och exporterande livsmedelsföretag, är på plats. I samlingsmontern finns en isbar, gjord på äkta stora iskuber, som lockar många besökare vilket i sin tur leder till att företagen får en chans att presentera sig och sina produkter. 16 företag från Sverige är här - några för första gången. Förhoppningen är att kontakter kan knytas som leder till att företagets produkter hamnar på hyllorna i butikskedjor inte bara i Tyskland utan också i andra delar av Europa och världen. Det är en fröjd att vandra i de gigantiska utställningslokalerna där mat från hela världen ställs ut. Här är mat som inte bara smakar fantastiskt utan som är vacker att titta på. Här finns all upptänklig mat och dryck - och besökarantalet väntas uppgå till många tiotusental.
Det känns skönt att slippa vara i Sverige just denna kväll när Matakuten sänder delar av en mycket vinklad intervju med mig själv under rubriken "Du ljuger nåt fruktansvärt" - något som Bert Karlsson säger till mig. Sanningar är väl inte precis Bert Karlssons starka sida efter det att han påstod i Aftonbladet nyligen att "10 000 - tals svenskar dör årligen av mat med tillsatser". Bert Karlsson må vara hur besjälad som helst av vad han gör - men han är i grunden inte ett dugg intresserad av forskning och fakta - utan enbart av uppseendeväckande rubriker……
Anuga är världens mest positiva matupplevelse. Det sjuder av innovation, kreativitet, matglädje, diskussioner, skratt, leenden och glada miner. Man blir glad och känner sig stolt över att vara en del av livsmedelsindustrin i Sverige - vars export fortsätter att öka till glädje för konsumenter världen över.
2009-10-11 14:25
Li-kansliet hade planeringskonferens två dagar under den gångna veckan. När alla medarbetare är samlade brukar vi dels informera varandra litet mer ingående om aktuella frågor, dels prata om vilken inriktning vi ska föreslå styrelsen att vi har på verksamheten under 2010. Dessutom försöker vi höja vår sammantagna kompetens i olika frågor. I år hade vi bjudit in professor Marie-Louise Danielsson-Tham för att ”undervisa” oss i tillsatser. Några på kansliet är specialiserade på tillsatser – men också om man är arbetsrättsjurist på Li behöver man veta något om branschfrågorna och i det här fallet, om tillsatser.
I dagsläget finns cirka 350 tillsatser som är godkända av EU-kommissionen som i sin tur får yttrande från EFSA (European Food Safety Authority) som också samarbetar med JEFCA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives). Men långt ifrån alla tillsatser används. Det måste finnas ett skäl. Det kan t ex handla om längre hållbarhet och mindre svinn genom att tillsätta konserveringsmedel. Livsmedelsföretagen lyssnar till konsumenterna. Sedan i början av 2000-talet vill man ha fler produkter med smalare profil, dvs med mindre fett och socker. Nu vill man ha färre tillsatser och många livsmedelsföretag ser därför över sina tillsatser och tar bort en hel del – inte för att de är farliga utan just för att konsumenterna inte vill ha dem. Marknaden fungerar – och livsmedelsföretagen förändrar och förnyar sig därmed.
2009-10-07 17:17
Några gånger om året träffar vi från Li ledningen för Livsmedelsverket. Vi har naturligtvis många olika kontakter mellan dessa träffar – men vi ser det som en fördel att från båda sidor kunna lyfta frågor där det kan finnas oklarheter eller debattfrågor där vi behöver känna till varandras ståndpunkter.
Vid den senaste träffen, häromdagen, så diskuterade vi möjligheten att sänka temperaturen från 8 grader till 4 grader i butikernas kyldiskar såsom chark- och mejeridiskarna. En sänkning av temperaturen skulle förlänga hållbarheten i produkterna. Till exempel så innebär en grads sänkning att mjölken håller ytterligare en dag. För att klargöra om en sänkning av temperaturen sammantaget är en vinst för miljön behöver kostnaden för energiförbrukningen ställas mot vinsten av minskat svinn m m.
En annan fördel är att livsmedelssäkerheten ökar. Och färre tillsatser som har med konservering att göra skulle behöva användas. Frågan måste också ställas om vilken temperatur som härskar i hushållens kylskåp. Men alla vi som var med på mötet - förutom Livsmedelsverket, bl a företrädare för kött-, charkföretagen, mejerierna, bryggerierna - var positiva till förslaget om sänkta temperaturer i kyldiskarna.
2009-10-05 13:09
Varför är det så vattentäta skott mellan olika sektorer i samhället? Varför är det så få personer som rör sig från politiken och offentlig sektor till näringslivet och vice versa? För att uppmärksamma och påverka detta har utmärkelsen Polstjärnan, ”årets politiker i näringslivet”, instiftats av Almi företagspartner, Styrelseakademin Stockholm och PriceWaterhouseCoopers. Första priset, för ett år sedan, gick det till Jan Nygren, f d vice statsminister m m. I år var det min tur.
Man kan såklart fråga sig om det har någon betydelse – men för egen del så tror jag att det finns enbart ”vinster” med en ökad rörlighet. De som kommer från offentlig sektor är väl insatta i beslutsgångarna inom hela den offentliga sektorn – och de flesta är också extremt kostnadsmedvetna. Det gäller i och för sig inte alltid kommunalpolitiker som historiskt sett alldeles för lättvindigt har höjt skatter istället för att bättre överväga prioriteringar och inse att resurserna inte är oändliga.
Inom Svenskt Näringsliv-familjen är vi några förbundsdirektörer som är direkt hämtade ur offentlig sektor – och nog kan jag tycka att vi har haft ett försprång när det gäller att se politikens möjligheter och begränsningar i frågor som berör näringslivets utveckling.
Rörligheten på den svenska arbetsmarknaden generellt är låg – och rörligheten mellan olika sektorer är om möjligt ännu lägre. Företag och samhälle skulle vinna på att fler människor bytte jobb och inriktning oftare. Det är samtidigt mycket utvecklande och stimulerande för dem som gör det
2009-10-02 17:04
Nu ifrågasätts på många håll om hälsopåståenden är något som konsumenterna kan lita på. Här är en bakgrund till hur livsmedelsföretagen ser på saken.
I Sverige har företagen sedan 90-talet kunnat märka ett livsmedel med det som vi kallar ”hälsopåstående” om produkten efter noggrann vetenskaplig prövning har bedömts gynna hälsan. Prövningen har varit omgärdad av en mängd olika restriktioner. Sedan några år är det beslutat att EFSA (European Food Safety Authority) ska stå för prövningen. Företagen har skickat in förslag till EFSA via kommissionen. Och i veckan har EFSA publicerat cirka 90 utlåtanden som rör drygt 500 inskickade hälsopåståenden om livsmedel och livsmedelskomponenter. EFSA har funnit vetenskapliga belägg för ungefär en tredjedel av påståendena. För övriga två tredjedelar har man inte funnit tillräcklig vetenskaplig grund. Utifrån EFSA:s bedömning kommer sedan kommissionen att besluta om vilka hälsopåståenden som får användas.
Livsmedelsföretagen anser att det är en självklarhet att hälsopåståenden ska granskas omsorgsfullt och vetenskapligt! Det som EFSA nu har publicerat är ett viktigt steg i arbetet med att ta fram en lista över godkända hälsopåståenden. Den listan ska sedan kunna användas av både företag och konsumenter. Utgångspunkten för företagen är alltid att konsumenterna ska kunna lita på märkningen – det gäller såklart även hälsopåståendena.
2009-09-30 13:20
I anslutning till kost och hälsa talas det – än så länge – mycket sällan om tarmfloran. Visste du att varje människa har minst hundratusen miljarder (14 nollor) bakterier i tarmen. De består av 1000-talet olika bakteriearter som finns på en ytan stor som en tennisplan. Bakterierna samspelar och producerar näringsämnen, t ex olika sorters vitaminer, fettsyror och gaser (som – visar det sig – också kan göra nytta!).
Matvanor, bantningskurer, hälsokost och mediciner påverkar tarmfloran vars roll för det dagliga välbefinnandet inte kan överskattas.
Nu pågår ett tvärvetenskapligt projekt på KI för att kartlägga tarmfloran. Syftet är att utveckla kunskapen om hur livsmedel och livsstil påverkar tarmfloran. Det i sin tur kommer med all säkerhet att bli en hörnsten i det framtida hälsoarbetet.
Det finns ett stort intresse för livsmedelföretagen att följa denna forskning. Livsmedel och läkemedel påverkar tarmfloran. Med mer kunskap finns förutsättningar till produktutveckling och innovation för nya livsmedel – som kan verka i gynnsam riktning för människor med olika typer av tarmflora.
2009-09-28 15:40
Livsmedelsbranschens olika aktörer från ax till dagligvarubutik, träffades under förra veckan på Ölands stora begivenhet – Skördefesten – för att diskutera aktuella frågor med livsmedel i fokus. Det märks att det är en bransch i fokus på många sätt. En bransch som känner av det ökade intresset från media, politiker och den stora breda allmänheten.
En viktig del i livsmedelskedjan står naturligtvis Li:s medlemmar för - Sveriges livsmedelsproducenter. De tillhör en av få förhållandevis stabila industrigrenar som visat på växtkraft under rådande lågkonjunktur.
Livsmedelsindustrins export har tredubblats alltsedan Sveriges EU-inträde. Hur har detta varit möjligt? Fanns det inte en farhåga om att all svenskproducerad mat skulle ersättas av billigare import efter EU-inträdet?
Visst var det så, men svenska livsmedelsproducenter satt inte stillatigande och inväntade dödsdomen. Istället knöt man nävarna ställde sig i startblocken och sprang snabbare än någon kunnat ana.
Innovationsrikedom, produktivitetsförbättringar, tillgång till goda råvaror, förbättrad marknadsföring har samlat visat på svenska producenters konkurrenskraft och EU-inträdet var katalysatorn som satte fart på denna positiva utveckling.
På Öland korades årets uppstickare. Det är ett pris som delas ut till framgångsrika och innovativa livsmedelsföretag för femte året i rad. Utmärkelsen gick i år till Boxholms Mejeri. De är ett gott exempel på en livsmedelsindustri i förändring, ett lyckat exempel bland många som tillsammans förhoppningsvis även skall bidra till Regeringens vision om en fördubblad export till 2020.
Jag ser en stor mängd förändringsbenägna förädlingsföretag som nu tar chansen att utvecklas med hjälp av innovationsatsningar och med inspiration även av tillsatsdebatten. Det väcker hopp om kommande skördetider.
2009-09-28 10:48
Tillsatser - risk och nytta, var titeln på på ett seminarium som KSLA (Kungliga skogs- och lantbruksakademin) arrangerade i förra veckan. Åhörarna fick lära sig vilka kriterierna är för att få använda tillsatser (se livsmedelsverkets hemsida) och om hur hälsoriskbedömningar görs för tillsatser.
Susan M Barlow från EU:s livsmedelsmyndighet EFSA berättade att deras uppgift är att ge råd till kommissionen, utvärdera nya tillsatser, lyfta fram och ha kontroll på om ny forskning kommer fram samt systematiskt fortlöpande utvärdera alla tillsatser. I vissa traditionella livsmedel (som till exempel tyskt öl) är tillsatser inte tillåtna.
I debatten som följde efter EFSA:s anförande ställdes ett antal frågor om hur Sverige skulle kunna få undantag från EU:s regler. Det var en mycket märklig diskussion som visar hur svårt många har att förstå att vi är en del i EU och att det är dags att överge det extremt protektionistiska synsätt som alltjämt präglar många av dem som jobbar med mat eller matkedjan.
Magnus Dafgård berättade om hur Gunnar Dafgård AB har sett över alla sina tillsatser och kraftigt minskat antalet. Utgångspunkt för denna översyn har varit den s k skafferimodellen, dvs de livsmedel som man köper från Dafgård ska innehålla sådant som man själv kan ha i sitt skafferi.
Många andra företag har eller är på väg att förändra sin tillsatspolicy på liknande sätt. Det blåser verkligen förändringens vindar inom livsmedelsindustrin.
I paneldebatten där Sveriges konsumenter, Livsmedelsverket, en journalist och en representant från Jordbruksverket och jag själv deltog framhöll jag från min sida att eftersom konsumenterna vill ha färre tillsatser håller många företag på att se över sin användning. Men skälet är inte att tillsatser är farliga - utan önskemålen från konsumenterna.
I diskussionerna framförde några att debatten om tillsatser hade gått snett - och att det i själva verket är för mycket konsumtion av mättade fetter och socker i kombination med för litet fysisk aktivitet som är den verkliga hälsorisken – inte tillsatserna.
2009-09-24 09:23
Idag torsdag anordnar Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien konferensen, Livsmedelstillsatser - risk och nytta. Jag sitter med i en paneldebatt på eftermiddagen. Deltar gör också bland andra Jan Bertoft från Sveriges Konsumenter. Det lär nog bli en het, men förhoppningsvis upplysande debatt. Återkommer om hur det gick.
2009-09-24 09:20
I tisdags hade Livsmedelsföretagens kommunikationsgrupp möte. Gruppen består av ett tiotal kommunikationschefer från Li:s medlemsföretag och branschförbund.
Till detta möte hade Louise Ungerth från Konsumentföreningen Stockholm inbjudits för att berätta om sina "analyser" av marknadsföring, texter på matförpackningar m m. Det blev en givande genomgång. Inte minst frågan om gränserna för marknadsföring på Internet, med spel och annat, diskuterades flitigt.
De flesta anmälningar som Konsumentföreningen har gjort har inte resulterat i några negativa ålägganden gentemot företagen eller "prickats" av Livsmedelsverket. Men många företag har ändå gjort förändringar utifrån som kan innebära förtydliganden för konsumenterna.
På åtminstone en punkt var det svårt att nå enighet – nämligen hur snabbt man kan ändra på förpackningen utan att orsaka stora ekonomiska kostnader för företagen. Och det är klart – har man gjort något som står i direkt strid mot gällande lagar – då kostar det! Men om det handlar om att bli än tydligare och att tillmötesgå själva kritiken – då måste omställningen få tillåtas ta ett tag.
Förhoppningsvis kommer Konsumentföreningen ha mindre att säga nästa gång vi ses, d v s företagen kommer i än högre grad att ha tänkt efter före. Dessutom kanske Louise Ungerth har fått lite nya perspektiv på frågorna efter att ha hört företagens synpunkter.
2009-09-21 14:03
Det finns verkligen några naggande goda guldkorn i budgetpropositionen. Vi glädjer oss förstås åt regeringens positiva syn på livsmedelsbranschen. Äntligen börjar arbetet med att höja statusen för branschen i stort börjat ge resultat.
Härligt att livsmedelsindustrin nu får ett välförtjänt erkännande. Det är ju närmast unikt att vi, som nu är fallet, dessutom har samsyn om en gemensam vision för staten och branschen om Sverige som det nya Matlandet där målet är att spränga 100-miljardersvallen för export.
Låt mig citera jordbruksminster Eskil Erlandsson "Sverige har unika förutsättningar genom råvarornas höga kvalitet men också genom ett stort kunnande och en stark position när det gäller innovativ och högförädlad mat.”
För att förverkliga Matlandsvisionen är det en fördel med ett aktivt exportfrämjande i kombination med livsmedelindustrins innovationsprogram. I budgetpropositionen finns förutsättningar för goda resultat.
Man kan kanske säg a att att det är lite av skördetid. Så stundar också flera skördefester runt om i vårt land. Jag vil gärna slå ett slag för Ölands skördefest senare i denna vecka. Bland mycket annat kommer ”Årets uppstickare i livsmedelsindustrin” att presenteras. Det är femte gången utnärkelsen delas ut.
2009-09-17 14:08
Forskning är viktig för all utveckling. Men ibland ligger forskning litet väl långt från verkligheten. Några amerikanska forskare har kommit fram till att skatt påläskedrycker skulle starkt reducera konsumtionen. Artikel i Aftonbladet. DN-artikel
Dessutom skulle olika sorters hälsoprogram kunna få skattepengarna – dubbel vinst, alltså, för hälsan, kan man tro. I Sverige hade vi en debatt om detta för några år sedan vilket direkt påverkade läskedrycksindustrin till att ta fram s k smaksatt vatten. Dessa har också ökat sin andel på marknaden av vatten och läsk.
De intressanta frågorna är hur hög ska skatten vara för att människor inte ska köpa läskedrycker? Hur ser alternativen ut, dvs vad dricker man istället – och vad kostar det? Och den viktigaste frågan kanske ändå är – hur mycket nyttigare kommer alternativet att vara? Om en halvliter läsk kostar 12 kronor – avstår jag från den om man lägger på 6, 12 eller 25% skatt (EU tillåter bara att man har tre olika varuskatter så det måste bli något av de tre)? Knappast – om jag nu verkligen vill ha läsk. Vatten kan jag få gratis ur kran så redan där finns ju en positiv skillnad för konsumenten för ett nyttigare alternativ. Men jag kanske tycker att läsk smakar bättre. Hur mycket socker ska det vara i för att beskattas? Hur blir beskattningen i förhållande till alkoholhaltiga drycker?
Livsmedelsindustrin vill bidra till att människor enkelt kan välja hälsosamt. Det görs genom att erbjuda många olika produkter. Varje livsmedel har sitt tillfälle – och några ska drickas/ätas mer sällan. Placeringen i butik spelar stor roll. Kunskap och information är långsiktigt mycket bättre när det gäller att komma till rätta med fetma och övervikt. Fysisk rörelse och motion är avgörande.
Skatteverkets punktskatteenhet betackade sig för mer administration i form av nya skatter redan förra gången debatten fördes. Människor själva måste få bestämma vad, när och hur de vill äta och dricka.
2009-09-14 22:04
Är i Buffalo, NY, USA för att efter många tiotals år återse mina klasskamrater från High School och bor på ett enkelt hotell strax utanför den f d stålstaden. Det är omöjligt att komma till hotellet utan bil - men jag lyckas få tag i en taxi efter middag i underbar solnedgång vid Eriesjön.
Hotellets frukost är en upplevelse - det finns inget annat att äta på och med än engångsartiklar. Här finns små fruktyoughurtar, kalla kokta, skalade ägg, jordnötssmör, ost och "jelly" i olika små förpackningar m m. Mycket bröd att välja på av vilka några är stentunga och mycket kompakta. Muffins och wienerbrödliknande bullar verkar, konstigt nog, inte ha någon större åtgång. Men det kan bero på det som fascinerar allra mest, nämligen maskinen som gör våffelsmet. Man tar en liten plastmugg och trycker på en apparat med färdigblandad smet och häller det i själva våffeljärnet. Hit är det kö. Sedan äts det med "Maple Syrup" (lönnsirap). Förutom äpplen finns ingen färsk frukt.
Själv äter jag en youghurt, dricker kaffe (som är svagt), rostar några skivor bröd och har mjukost och jelly som pålägg (fast inte samtidigt!). Det smakar riktigt gott. Och även om jag saknar frukten så konstaterar jag ändå att ett stort och varierat utbud alltid ger möjlighet att hitta något som är både gott och nyttigt
2009-09-10 12:16
Igår intervjuade Bert Karlsson mig inför TV4:s Matakuten som kör igång igen senare i höst. Matakuten syftar ju till att förbättra den svenska skolmaten.
Jag tvivlar inte på Bert Karlssons engagemang i denna fråga. Problemet är att han - för att skapa intresse kring programmet och sin egen person - kommer med helt grundlösa påhopp på livsmedelsindustrin.
Bert Karlsson har bl a påstått att tillsatser i maten ligger bakom 10 000 svenskars död varje år. Se artikel i Aftonbladet. Jag frågade honom igår varifrån han har fått dessa sensationella uppgifter . Något svar fick jag inte.
Min farhåga är att Matakuten kommer att spä på myten om tillsatsernas farlighet istället för att angripa de verkliga problemen.
2009-09-07 13:04
Idag träffar jag företrädare för bl a EU-kommissionen och Jordbruksdepartementet för att planera en EU- konferens i Malmö den 15-16 oktober med rubriken ”New Trade Opportunities in a Globalised World”.
Livsmedelsindustrin är EU:s största industri (Sveriges fjärde största) och sysselsätter över 4 miljoner människor. Huvudtemat på konferensen är hur de många mindre livsmedelsföretagen inom EU ska kunna utvecklas för att möta den ökande konkurrensen från företag utanför EU samt hur företagen ska kunna möta de ekonomiska, tekniska och regelmässiga förändringar som står för dörren.
Deltagande företag kommer bl a att få:
- Information om nya bilaterala avtal mellan EU och omvärlden,
- Ta del av konkreta exempel från företag
- En uppdatering av EU:s regelverk och instrument;
- Möjlighet att upp problem och diskutera olika frågeställningar med kommissionen och svenska myndigheter.
2009-09-04 15:37
Meny i P1 hade igår ett inslag om tillsatser där Dafgårds vice VD Magnus Dafgård, SIK:s VD Klas Hesselman och journalisten Mats-Eric Nilsson intervjuades. Ett väldigt balanserat och informativt reportage, milsvid från den skrämselkampanj mot tillsatser som bl a Bert Karlsson ägnar sig åt. Lyssna på inslaget här.
2009-09-04 14:49
Den allt intensivare kostdebatten är hemma har nu spridit sig ända ner till Sveriges antipod Nya Zeeland, rapporterar SvD.
I den ansedda tidskriften The Lancet kritiserar två näringsforskare från Nya Zeeland Socialstyrelsens agerande i frågan om vi skall äta mycket eller litet fett. Forskarna menar att de svenska anhängarna av LCHF-kosten med "fettdoktorn" Annika Dahlqvist i spetsen lyckats "influera de svenska myndigheterna på ett sätt som kan skada den svenska folkhälsan och enskilda svenskars hälsa".
Bakgrunden är att Socialstyrelsen kommit fram till att Dahlqvist inte brutit mot "vetenskap och beprövad erfarenhet", i hennes rådgivning till diabetiker. Men Socialstyrelsens GD Lars-Erik Holm anser sig missförstådd. "Det handlade om ett tillsynsärende. Vi tog inte ställning för eller emot hennes kostråd", säger han till SvD.
Men att forskarna saknar full kunskap om de svenska myndigheternas arbete gör inte deras inlägg i debatten mindre intressant, anser jag.
Bl a tycker de båda forskarna att det är ironiskt att fettförespråkarna fått så stort fotfäste i just Sverige. "Landet som varit en av pionjärerna i arbetet med att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och att rehabiltera de sjuka, och som är ett av få länder som kunnat rapportera om minskad övervikt bland barn".
2009-08-31 11:40
Kostdoktorn Annika Dahlqvist har kommit med så många osakliga och grundlösa påhopp på livsmedelsindustrin att man instinktivt känner en viss skepsis för det hon säger i debatten. http://www.li.se/web/Doktor_Dahlqvist_anklagelser.aspx
Nu påstår hon i Aftonbladet, om än något nedtonat på den egna bloggen, att den som äter LCHF-kost löper mindre risk att drabbas av såväl svininfluensa som cancer. Att det finns ett starkt samband mellan kost och hälsa är otvetydigt, men det kanske inte är fullt så starkt som Doktor Dahlqvist påstår. Det finns ju trots allt en del andra faktorer än kosten som påverkar människors hälsa.
2009-08-31 10:10
Aftonbladet har varit i rejält blåsväder den senaste veckan. Efter en högljudd debatt om trovärdigheten i "Våra söner plundras på organ" säger chefredaktören för Aftonbladet Jan Helin att kulturartiklar inte behöver vara lika faktabaserade som nyhetsartiklar.
Hur är det då med artiklar på nöjessidorna? Kan de vara ännu mindre faktabaserade? Det finns skäl att fråga sig det när man läser en artikel av Lotta Glimstedt den 8 augusti där hon intervjuar Bert Karlsson: "Undersökningar som jag har tagit del av visar att det dör 10 000 svenskar varje år på grund av mat med farliga tillsatser", säger Bert. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article5618404.ab
En uppmärksam nyhetsjournalist skulle ha förstått att detta i sig är en otrolig nyhet (om den är sann vill säga). Men fakta spelar tydligen ingen större roll för Aftonbladets kultur- och nöjesjournalister. Man sväljer okritiskt det som sägs – särskilt om det kommer från en "matauktoritet".
2009-08-27 14:34
Tre livsmedelsföretag anmäldes igår till Konsumentombudsmannen, KO. Som avsändare står Sveriges Konsumenters generalsekreterare Jan Bertoft. Han anser att livsmedelsindustrins märkningssystem GDA är vilseledande och därför bör prövas enligt marknadsföringslagen. www.sverigeskonsumenter.se
Bertoft beskriver GDA som en rekommendation till konsumenterna. Men det i sig är lite vilseledande. GDA är en engelsk förkortning som står för Guideline Daily Amount - eller på svenska ”vägledande dagligt intag".
GDA ska inte uppfattas som ett individuellt kostråd, utan som en vägledning som ska göra det lättare för konsumenterna att fatta ett beslut om vad man äter och dricker.
GDA ersätter inte ”vanlig” innehållsförteckning utan är ett komplement för att göra det enklare för konsumenten att göra medvetna val.
GDA går utmärkt att förena med nyckelhålsmärkningen.
GDA har tagits fram på frivillig basis av livsmedelsindustrin och används idag på allt fler produkter i Sverige och på den europeiska marknaden i stort. Undersökningar som gjorts i flera europeiska länder visar att konsumenterna i hög grad känner till och förstår märkningen. EU-kommissionens förslag till ny märkning av livsmedel liknar väldigt mycket GDA.
Det är viktigt att betona att GDA inte är ett färdigt märkningssystem. Företagen är medvetna om att informationen kan bli tydligare och vi kommer därför säkert att få se en del förbättringar. I detta utvecklingsarbete söker vi en konstruktiv dialog med myndigheter och konsumentorganisationer.
Med sin anmälan tycks Sveriges Konsumenter dock ha valt konfrontationslinjen istället. Det är föga konstruktivt och riskerar att polarisera GDA-debatten. GDA grundar sig i en tilltro från livsmedelsindustrins sida till konsumenternas förmåga att ta till sig information och själva göra medvetna val, utan pekpinnar. Jag önskar att organisationen Sveriges Konsumenter delade denna tilltro.
2009-08-26 12:59
Journalisten och "Hemlige kocken" författaren Mats-Eric Nilsson skriver i SvD att fettsnåla, ofta nyckelhålsmärkta, produkter tenderar att innehålla fler tillsatser än motsvarande produkter med mer fett. Anledningen är att konsistensen och smaken - påverkas när man minskar på fettet, vilket tillsatser kan kompensera för.
Som Mats Eric Nilsson påpekar gör ju nyckelhålet det enklare för oss att välja hälsosamt när vi handlar mat. Nyckelhålsmärkta livsmedel är magrare och innehåller mindre socker och salt, än andra livsmedel av samma typ. Spannmålsprodukter som bröd, mjöl och pasta har även villkor för fibrer och fullkorn.
Risken är att den hetsjakt på tillsatser som bedrivits en längre tid leder till att människor köper färre nyckelhålsmärkta produkter. Det riskerar att leda till ökad ohälsa. Länk till artikeln: http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/matklimat/artikel_3398997.svd
2009-08-21 13:06
Det har väl inte undgått någon att det pågår en intensiv debatt om kostråd och näringsrekommendationer. En av de flitigaste debattörerna är Doktor Annika Dahlqvist, känd förespråkare för den s k LCHF-dieten (Low carb high fat). I ett färskt blogginlägg påstår hon att Livsmedelsverkets som hon kallar ”sjukdomsframkallande kostrekommendationer” är styrda av livsmedelsindustrin. Påståendet tyder på att Doktor Dahlqvists kunskaper om livsmedelsindustrin är starkt begränsad. Livsmedelsindustrin i Sverige utgörs av väldigt många olika typer av företag – och oavsett hur kostråden ser ut så är det alltid så att vissa företags produkter kan få större fördelar av råden än andras. Livsmedelsföretagen har såväl smörproducenter som margarintillverkare bland medlemmarna. Man kan alltså inte på påstå att livsmedelsföretagen som kollektiv gynnas av det ena eller andra rådet.
Självfallet följer livsmedelsindustrin Livsmedelsverkets kostråd och näringsrekommendationer. Inte tvärtom. Från livsmedelsföretagens sida känner vi stort förtroende för vår nationella matmyndighet i denna fråga. Den fräna kritiken mot Livsmedelsverket från enskilda debattörer har inte rubbat vår uppfattning. Däremot välkomnar vi naturligtvis en öppen och saklig debatt. Kostråden har ändrats förr och kommer säkert att revideras igen i takt med att ny kunskap ser dagens ljus.
2009-08-20 11:30
Aldrig tidigare har väl maten engagerat så många. Runt om i vårt land och på nätet pågår intensiva diskussioner om alltifrån vad vi bör äta och dricka för att må bra till hur vi kan producera livsmedel på ett sätt som är bättre för vår miljö.
Mat och hälsa – vad har det för samband? Tillsatser – varför behövs de? Hjärt- kärlsjukdomar (den vanligaste dödsorsaken i Sverige) – kan de förebyggas om man äter på ett visst sätt? Mat och miljö/klimat – hur hänger det ihop? Går det åt mer energi att transportera tomater från Spanien än vad det gör att odla i växthus i Sverige? Hur mycket protektionistiska tendenser följer av kraven på att det vi äter ska vara närproducerat? Är ekologiskt odlad mat mer näringsrik?
Ja, detta är några av de många frågor som florerar i den omfattande matdebatten. Och skaran av debattörer, inte minst i bloggvärlden, tycks oändlig.
Från Livsmededelsföretagens sida ser vi såklart mycket positivt på det stora matintresset och med denna nya blogg fördjupar vi vår egen medverkan i debatten. Här kommer vi att berätta vad Li gör och står i olika frågor, kommentera nyheter och andras inlägg i matdiskussionerna och lyfta fram exempel på allt det spännande som sker ute i våra medlemsföretag. Vi ser fram mot ett inspirerande menings- och kunskapsutbyte. Välkomna!
|
|