Genom forskning kan produktionen utvecklas och sysselsättningen stärkas inom svensk livsmedelsindustri samtidigt som en bättre balans erhålles mellan export och import. En av de allra viktigaste faktorerna för en långsiktigt god konkurrensförmåga är möjligheten att producera och marknadsföra produkter med unika egenskaper, vilket kräver hög kompetens hos de anställda, på alla nivåer. Generellt sett är utbildningsnivån idag låg inom livsmedelsindustrin.
Minst lika viktig som den kunskapsuppbyggnad som sker i forskningsprojekten är därför forskaren själv. Livsmedelsindustrin har stort behov av forskarutbildade och andra kvalificerade medarbetare, som kan tillgodogöra sig allmänt tillgängliga kunskaper och omsätta dem i praktiken. Viktigt i detta sammanhang är att försöka underlätta övergången till industrin för färdigutbildade forskare som planerar en framtid inom denna. Forskningsprojektens industrirelevans är en första förutsättning för en lyckad övergång.
En ökning och bättre samordning av de offentliga svenska forskningsinsatserna är av fundamental betydelse för att stödja branschens långsiktiga utveckling. Viktigt är att en ökande andel av den forskning som bedrivs inriktas mot att tillfredsställa industrins behov. För att åstadkomma detta krävs en bättre samverkan mellan de resurstilldelande offentliga organen och livsmedelsindustrin.
För att stödja livsmedelsindustrins framtagning av mera högteknologiska, konkurrenskraftiga livsmedel bör svensk livsmedelforskning i framtiden inriktas på att bidra med kunskaper om de fundamentala sambanden mellan produkt och process, sett i ett helhetsperspektiv, från jordbruk till konsumtion. Angelägna forskningsområden är konsument- och marknadskunskap, nya processer, teknologier och produktionsmetoder samt forskning som resulterar i livsmedel med unika kvalitetsegenskaper, t ex bekväma, lättillagade livsmedel, produkter med unika näringsegenskaper eller produkter med uttalad miljöprofil.
Det är av vitalt intresse för industrin att de befintliga forskningsresurserna vid högskolor och industriforskningsinstitut kan utnyttjas optimalt i ovan nämnda syfte. I några av våra viktigaste konkurrentländer satsar staten mycket pengar i stora nationella forskningsprogram inom livsmedelsområdet. Sverige behöver få till stånd liknande nationella program, där högskolor, industriforskningsinstitut och industrin aktivt samverkar i syfte att stärka företagens konkurrenskraft. Sådana sammanhållna programsatsningar är att föredra framför den ofta fragmenterade projektfinansiering som de traditionella forskningsråden står för.
- En framgångsrik livsmedelsindustri förutsätter kompetenta, välutbildade medarbetare
- En framgångsrik livsmedelsindustri förutsätter ständig produktanpassning
- Samverkan och kunskapsöverföring mellan kunskapscentra och industri är nödvändiga
- Kunskapsöverföring kräver inte bara avsändare utan även kompetenta mottagare
- För att uppnå detta erfordras en ökad rekrytering av kompetenta medarbetare
- Rekrytering till industrin förutsätter en relevant utbildning