I Sverige finns cirka 71 000 livsmedelsanläggningar. Till detta kommer uppskattningsvis 70 000 till 80 000 primärproducenter som är livsmedelsföretagare. Att hantera och producera livsmedel innebär ett stort ansvar. De produkter som når konsumenten ska uppfylla krav enligt såväl nationell som harmoniserad EU-lagstiftning.
Livsmedelsverket ansvarar tillsammans med landets länsstyrelser för ledning och samordning av den lokala livsmedelskontrollen i Sverige. Livsmedelsverket kontrollerar cirka 600 livsmedelsanläggningar i landet. De 290 kommunerna kontrollerar på lokal nivå de övriga cirka 70 000 anläggningarna. Länsstyrelserna kontrollerar primärproduktionen.
Livsmedelsverket | Läs mer (extern)
Livsmedelskontrollen 2008 - offentlig kontroll ”från jord till bord”
Från "Rapportering av livsmedelskontrollen 2008" framkommer bland annat att variationen i landet är stor och kan vara mellan 29 och 353 anläggningar per inspektör. Resurserna är otillräckliga och det råder brist på utbildade inspektörer (cirka 115 stycken). Endast hälften av anläggningarna har haft kontrollbesök under 2008. Hela 15 procent av de anläggningar som har störst kontrollbehov, i den högsta riskklassen, har inte haft något kontrollbesök alls 2008. | Läs mer
Alla medlemsländer i EU lämnar en årlig rapport om den offentliga kontrollen ”från jord till bord” till kommissionen. I den samlade "Rapporten om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan 2008" är den generella bedömningen att maten i Sverige är säker. Food and Veterinary Office (FVO), EU:s kontrollorgan, använder bland annat dessa rapporter som underlag vid sin kontroll av medlemsländerna. | Läs mer
Förbättrad livsmedelstillsyn
Efter flera års utredande och många turer mellan jordbruks-, miljö- och finansdepartementen antog riksdagen propositionen om ”Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn”, som baserades på promemorian Ds 2004:11.
Nya regler trädde i kraft den 1 juli 2005 som bland annat innebär möjlighet till kommunal samverkan, bättre styrning och samordning av tillsynen samt ökad avgiftsfinansiering.
Li anser att de förändringar som har införts för att förstärka livsmedelstillsynen är helt otillräckliga för att uppnå den effektiva, likvärdiga och konkurrensneutrala tillsyn i hela landet som Li efterlyst i många år. En sådan tillsyn kan enligt Li:s mening åstadkommas bäst med en regional tillsynsorganisation med statligt huvudmannaskap. Vidare menar Li att finansieringssystemet för tillsynen av konkurrensskäl måste överensstämma med det i övriga EU-länder.
Li:s remissvar på ”Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn” | Läs mer (.pdf)
Ett nytt avgiftssystem för den offentliga kontrollen infördes 2007, som innebär att kostnaderna helt ska finansieras med avgifter. För den normala livsmedelskontrollen ska en årlig avgift tas ut som baseras på risk och erfarenhet.
Livsmedelsverket får inte längre besluta om kommunernas kontrollavgifter, utan kommunerna ska själv bestämma taxan för att få full kostnadstäckning. Det innebär att kostnaderna för livsmedelskontrollen kommer att variera mellan kommunerna.
Livsmedelsverket har utarbetat en vägledning om riskklassificering av företag, som ska kunna användas av alla kontrollmyndigheter. Li menar att det är positivt att livsmedelskontrollen ska baseras på risk och tidigare erfarenhet av anläggningen, men det är av största vikt att riskklassificeringen ger samma resultat oberoende av i vilken kommun företaget är lokaliserat.
Li anser inte att avgiftssystemet för offentlig kontroll som har införts i Sverige är konkurrensneutralt vare sig inom landet eller inom EU.
Betänkandet "Avgiftsfinansierad livsmedels-, djurskydds- och foderkontroll - för en högre och jämnare kvalitet" (SOU 2005:52) ligger till grund för det nya avgiftssystemet. Li:s remissyttrande om betänkandet.
| Läs mer (.pdf)
Sidan uppdaterad 100127